Stamcellsforskning Konstgjorda näsor och öron

Stamcellsforskning: Konstgjord näsa och öron avlet

2014/04/10

I Förenade kungariket har forskare lyckats odla konstgjorda näsor och öron från stamceller i laboratoriet. Produktionen är fortfarande extremt dyr, men i framtiden kan sådana konstgjorda kroppsdelar massproduceras för människor.

Att odla näsan och öronen är som att baka en tårta
I London har brittiska forskare lyckats odla konstgjorda näsor och öron i laboratoriet. Professor Alexander Seifalian behöver först salt, socker och en form för en ny näsa. „Det är som att baka tårta“ säger forskaren från högskolan i London. „Vi behöver bara en annan typ av ugn.“ Med sin personal använder vetenskapsmannen på Royal Free Hospital stamceller för att odla konstgjorda kroppsdelar som näsor, öron eller blodkärl. I London Clinic är specialisterna i utvecklingen av mänskliga ersättningsorgan särskilt breda.

Världens första näsa delvis skapad av stamceller
Hittills har bara en handfull människor fått artificiella kroppsdelar, såsom tårkanaler, blodkärl eller luftrör, från de brittiska laboratorierna. Men nu hoppas forskarna att de snart kommer att kunna transplantera världens första delvis skapade från stamcellerna. Hon ska ta emot en bror som har förlorat sin egen på grund av en cancer. I sitt laboratorium visade professor Seifalian maskinen för allmänheten, som producerar grundläggande former för kroppens enskilda delar. För att replikera strukturen hos en näsa kommer en lösning av vatten och socker i näsan. Detta skapar en typ av byggnadsställning, som sedan beläggs med stamceller som har odlats från patientens fettvävnad. Efter detta förfarande skapade forskarna också den nya näsan för cancerpatienten förra året. De hade honom implanterat i armen för tillfället, så att huden växer över den.

Brist på donatororgan
Andra organ som är gjorda med stamceller har implanterats tidigare. Under 2011 lyckades kirurger vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm använda en 36-årig Eritrean för att skapa en ny luftrör som hade skapats med hjälp av kroppens egna stamceller. Mannen hade lidit av en allvarlig och sällsynt form av trakealkanker. Speciellt i detta område finns en akut brist på donatororgan. Användningen av endogena stamceller har fördelen att det nya organet vanligtvis inte avvisas av immunsystemet.

Ekonomiskt intressanta utvecklingen
Ekonomiskt sett verkar utvecklingen mycket intressant. Londons borgmästare Boris Johnson har främjat Seifalian-forskning för investerare i den brittiska hälsovårdssektorn. Professorn själv uppskattar att hans arbete sedan 2005 har kostat cirka tio miljoner pund (cirka 12,1 miljoner euro). Men han hoppas att en konstgjord kroppsdel ​​i framtiden kommer att kosta bara några hundra pund. Ett patent pågår redan för det polymera materialet från vilket organskonstruktionerna är gjorda. Och även för hans konstgjorda blodkärl löper riva kanaler och luftrörsapplikationer.

Öron är svårare att göra än näsor
Forskarna jobbar nu med andra konstgjorda kroppsdelar som koronarkärl. Dessutom kommer de första labörerna i Indien och London att testas senare i år. „Öron är svårare att göra än näsor“, så plastikkirurg Michelle Griffin. „Alla konturer måste ha rätt, och huden är dras stram så att de ser hela strukturen.“ Forskaren har redan uppfostrat dussintals öron och näsor i Seifalians laboratorium. Nuvarande metoder, till exempel för barn som är födda utan öron, är förknippade med utarbetade operationer där bland annat brusk skulle skuras ut ur revbenen. Å andra sidan skulle det vara mycket lättare att ta bort fettceller från patienten och föra dem ihop med ett laboratorieställ från laboratoriet.

Producerar näsor i bulk som i en fabrik
Andra forskare är också inspirerade av Seifaliens arbete. „Forskare måste behärska saker som näsor och öron innan de kan gå vidare till njurar, lungor eller lever, som är mycket mer komplicerade“, säger stamcellsexpert Eileen Gentleman från Londons King's College. Det har visats att en absolut perfekt vävnad kanske inte är så viktig för ett laboratorieorgan. Snarare är strukturen avgörande för funktionaliteten. Efter att ha implanterat den artificiella näsan på patientens underarm väntar Seifalian nu på att myndigheterna tillåter att laboratorienäsan sår i mitten av sitt ansikte. „Om människor inte var så valda, kunde vi göra näsor av olika storlekar“, Kirurgen kan då välja storlek och skära för patienterna. Seifalian ser fram emot framtiden: „Folk tror att deras näsa är väldigt individuell och personlig. Men det är något som vi kan massproducera som en fabrik en dag.“ (Sb)