Behov av kliniker Varje tredje person är i rött

En tredjedel av klinikerna i rött

17/01/2013

Klinikerna i hela Tyskland kämpar med växande ekonomiska problem. Nästan varje tredje sjukhus skrev röda siffror under 2011, rapporterar den tyska sjukhusföreningen (DKG) med hänvisning till en representativ undersökning av tyska sjukhusinstitutet (DKI). Av „kassaskattens dåliga betalningsbeteende“ Situationen förvärras ytterligare, uttalandet i det nuvarande pressmeddelandet från DKG.

DKI-undersökningen avslöjade en betydande ökning av kliniker med ekonomiska svårigheter. År 2010 skrev 21 procent av sjukhusen i rött, jämfört med 31 procent 2011 och trenden är uppåt. Allt som allt „Den ekonomiska situationen på de tyska sjukhusen har märkbart försämrats de senaste två åren“, rapporterar tyska sjukhusföreningen. Cirka 60 procent av sjukhusen rapporterade en minskning av företagets resultat jämfört med föregående år.

Dålig ekonomisk situation i många kliniker
Medan sjukförsäkringsfondens ekonomiska situation har förbättrats avsevärt de senaste åren och det finns nu miljarder dollar i reserver, klagar flera kliniker på att öka ekonomiska problem. Endast en av fyra sjukhus bedömde sin ekonomiska situation så bra i DKI-undersökningen. Även för framtiden väntar bara få förbättringar. Endast 22 procent sa att deras situation sannolikt kommer att förbättras under 2013. Å andra sidan antar 40 procent av de undersökta sjukhusen att deras ekonomiska situation kommer att fortsätta förvärras. Enligt DKG är „lagstiftarens miljarder dollar minskar på bekostnad av klinikerna“ bestämma orsaken till de finansiella problemen. Lägg till det „de fortsatta höga personalkostnaderna, energi- och materialkostnaderna, vilka kliniker inte kan täcka på grund av de priser som också omfattas av lagstiftaren“, rapporterar tyska sjukhusföreningen.

Kritik av sjukförsäkringsbolagens betalningsbeteende
DKG uppmanar med tanke på de ekonomiska svårigheterna hos många kliniker som den federala regeringen „istället för att minska sjukhusen totalt 750 miljoner euro för detta och det kommande året“, hjälper klinikerna. Vidare ska betalningsbeteendet hos sjukförsäkringsbolagen kritiseras. Två tredjedelar av klinikerna kämpar med betalningsförseningar, vilket gör dem allt svårare i deras redan otrygga ekonomiska situation. Enligt DKG uppgår de utestående betalningsförseningarna och avslaget nu till 1,1 miljarder euro rikstäckande. Detta kommer att „sjukhusens likviditet är kraftigt försämrad.“

Kliniska stängningar accepterar
Istället för att låta sjukhusen få mer pengar har vissa folkhälsaförsäkringsbolag redan gått på offensiven med efterfrågan på sjukhusavslutning tidigare. Under 2011 bad styrelsens ordförande för Barmer GEK till exempel att många kliniker skulle stängas i framtiden. De mindre sjukhusen i kommunal sponsring borde inte få betala besparingsbidraget från den hälso- och sjukvårdsreform som antogs 2011, även om detta leder till att många anläggningar stängs. Den höjde „ekonomiskt tryck“ vara en chans också, „att ändra de föråldrade strukturerna“, vilket är en av anledningarna till de stora kostnaderna för hälso- och sjukvården. Här måste den traditionella juxtapositionen av sjukhus och medicinsk praxis brytas upp och befolkningens sjukvård mycket oftare öppenvård eller under endast kort sjukhus stannar, enligt den dåvarande efterfrågan från Barmer GEKs ordförande. (Fp)

Bild: Harald Wanetschka