Målrikt hjärnan manipulation kunde bota depression och spelberoende

Målrikt hjärnan manipulation kunde bota depression och spelberoende / Hälsa nyheter

Risk eller säkerhet? Med psykiska sjukdomar störs detta val

Valar vi ett säkert eller riskabelt förfarande i en åtgärd? Vi väger detta beslut flera gånger om dagen. Medan riskfyllda åtgärder ofta lovar större fördelar, bär det också större risk att åtgärden inte kommer att uppnå det önskade resultatet. Ett säkert tillvägagångssätt är vanligtvis förknippat med färre faror, men ofta med större ansträngning eller mindre fördelar. I vissa psykiska sjukdomar som depression eller impulskontrollsjukdomar, såsom spelberoende, manipuleras detta val. Forskare har nu funnit ett möjligt sätt att sätta besluten i balans genom riktade motmekanismer.


Neurologer från MedUni Vienna och NYU School of Medicine har gemensamt upptäckt hur man använder hjärnaktivitet för att avgöra om en person kommer att göra en riskabel eller säker åtgärd. I djurmodellen kunde forskarna visa att stimuleringen av vissa nervceller kan förändra detta beslut. Forskningsresultaten presenterade laget nyligen i tidskriften "Neuron".

Vad depressiva har för lite, spelmissbrukare har för mycket. En individs villighet att ta risker kan erkännas på grundval av hjärnaktivitet, enligt en ny studie. (Bild: Vattenfall / Fotolia.com)

Vad har spelberoende och depression gemensamt??

Som forskarna rapporterar, i både depression och spelberoende, störs det fria valet mellan riskabelt och säkert beteende. De drabbade tycker att det är mycket svårt att ändra situationen själv. Depresserade individer är utsatta för alltför stora säkerhetsbehov. "Att komma ur sängen även på morgonen blir en ofta oöverstiglig utmaning", säger studieförfattaren Johannes Passecker i ett pressmeddelande om studieresultatet.

Spelmissbrukare är utsatta för kronisk riskupptagning

När det gäller spelmissbrukare är det däremot exakt det motsatta. Enligt Passecker förblir de drabbade i samma tänkande mönster och kan därför inte korrekt bedöma eventuella förluster och konsekvenser av deras riskupptagande beteende. Tidig övergång till säkerhetsvarianten stördes i dessa människor.

Kursen i studien

Hans forskning testade studien på råttor. I en serie experiment hade djuren valet mellan en säker och en riskabel variant. I den säkra varianten fick djuren i varje fall en liten mängd mat. I den riskfyllda varianten kan gnagarna ta fyra gånger mängden mat eller springa helt tom. Dessa förhållanden ändrades flera gånger under försöken. Med tiden utvecklade djuren en strategi mellan risk och säkerhet som gav dem det högsta möjliga utbytet. Under experimentet togs hjärnans hjärnvågor in och analyserades.

Identifiera risk eller säkerhet från hjärnvågor

Baserat på neuronaktiviteten i en viss hjärnregion, den så kallade prefrontal cortexen, kunde forskarna förutse huruvida råttan skulle välja ett säkert eller riskabelt förfarande. Varje gång när nervcellernas aktivitet i denna hjärnregion ökade kraftigt bestämde gnagare på säkert sätt. Om aktiviteten var låg var riskvarianten vald.

Hur råttor kan animera till mer risk

I ytterligare experiment lyckades forskargruppen stimulera gnagarens hjärna så att de valde den riskabla varianten. För att göra detta införde de konstgjorda proteiner i råtthjärtan, som då kan aktiveras av en laser. När de aktiverades, undertryckte dessa proteiner aktiviteten hos den prefrontala cortexen. "Som ett resultat tog råttorna alltid full risk och ignorerades även ihållande misslyckande", skriver forskarna.

Nytt behandlingsalternativ för psykisk sjukdom?

Målet med forskarna är att identifiera vägar och celltyper i hjärnan som är ansvariga för att förändra eller bibehålla beteendet. Det borde också bättre förstås hur de olika hjärnregionerna samlar de relevanta aspekterna som i slutändan leder till ett beslut. "Detta skulle göra det möjligt att i framtiden bättre förstå och behandla sjukdomar som spelberoende, men också depression", avslutar hjärnexperterna.

Hjärnforskning gör framsteg

Nyligen har ett forskargrupp lyckats göra tankar läsbara. Neurologer avkodade hjärnvågor av råttor och erkände djurens framtida beteende i förväg. (Vb)