Hälsosam livsstil Läkare erbjuder knappt hjälp

Läkare hjälper ofta inte med livsstilsförändringen

13.02.2012

Livsstilsförändringar kan avsevärt förbättra hälsan hos många patienter. De behandlande läkarna försöker dock sällan påverka deras patients livsstil.

Även om riskfaktorer för en ohälsosam livsstil och fördelarna med att flytta talar med patienten brukar kallas, men erbjuder stöd genom riktade program mot brist på motion, ohälsosam kost, överdriven alkoholkonsumtion eller röktobak är offer sällan in. Detta är slutsatsen av en undersökning av studieledare Christina Huy och kollegor från Mannheims institut för folkhälsa vid Heidelbergs universitet. Forskarna har resultaten av sin undersökning i tidskriften „DMW Tyska Medical Weekly Journal“ publicerat.

Oanvända alternativ för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar
Som en del av färsk studie, forskare vid Mannheim folkhälsoinstitut tillfrågade 260 primärvårdsläkare i Baden-Wuerttemberg efter deras bedömning av sina egna möjligheter att förebygga hjärt-kärlsjukdom i sina patienter och huruvida de faktiskt tillhandahålla dessa intressenter. Forskare som leds av studieledare Christina Huy fann att familjen läkare sällan försöker påverka deras patients livsstil. Fyra av tio läkare i majoriteten av sina patienter utför livsstilsråd om kost, fysisk aktivitet, tobak och alkoholkonsumtion. Däremot är läkare ovilliga att erbjuda sina patienter livsstilstöd som till exempel träning eller näringsbehandlingar. Som en orsak till bristen på stöd från sina patienter i livsförändringen uppmanar läkare tidskort, lite förtroende för de drabbade motivationen och den låga chansen att lyckas. Otillräcklig ersättning har också nämnts av många läkare som en orsak till att de inte stöttar sina patienter i livsstilsförändringen.

Kvinnliga läkare är mer villiga att hjälpa patienter än manliga kollegor
Eftersom många läkare inte tror på en framgångsrik förändring av deras livsstil begränsar de sig till att nämna riskfaktorerna och fördelarna med att ha en hälsosam livsstil under rådgivningstiderna. Ytterligare information är undantaget enligt den senaste undersökningen. Till exempel har endast 20 procent av primärvårdspersonal skaffat sina patienter skriftligt informationsmaterial och kontakter med andra tjänster har gjorts mycket mindre ofta, enligt Christina Huy och kollegor. Slående var enligt forskarna skillnaden mellan de medicinska läkarnas vilja. Kvinnliga läkare var ungefär dubbelt så troliga som sina manliga motsvarigheter för att hjälpa patienter att förändra sin livsstil.

Förbättring av förebyggande erbjudande krävde
Enligt resultaten från den senaste undersökningen var villigheten att tillhandahålla omfattande stöd också beroende av patientens medicinska tillstånd. Till exempel var läkare mest sannolikt villiga att ge mer djupgående råd till sina patienter om högt blodtryck, kolesterol och diabetes. I dessa sjukdomar ansåg läkarna sig inte bara vara kompetenta vid behandlingen, utan ansåg också att de lyckades motivera sina patienter att förändra sin livsstil. I allmänhet har de undersökta läkarna en positiv inställning till hälsofrämjande och förebyggande. Enligt forskarna är det här Christina Huy som råder här „en skillnad mellan potentialen och genomförandet av kardiovaskulära förebyggande åtgärder i primärvårdsinställningen.“ Läkarna kunde hjälpa sina patienter betydligt bättre i livsstilsförändring än vad de för närvarande gör. Läkarna borde därför få särskild träning, men också de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna måste utvidgas avsevärt för att förbättra förebyggande erbjudande, enligt forskare från Mannheims folkhälsoinstitut. (Fp)