Forskning om nya artificiella näthinnor

Forskningsprojekt från München tekniska universitet för utveckling av en artificiell näthinnan

2014/08/11

Materialgrafen öppnar nya möjligheter inom medicinen. Nu har forskare vid Technical University of Munich (TUM) använt grafens speciella egenskaper för att producera centrala komponenter i en artificiell näthinna. den „mirakel material“ bildar gränssnittet till den optiska nerven. Med sitt forskningsprojekt blev TUM-forskare en del av EU: s flaggskeppsprogram med flera miljarder euro „grafer“ registreras.

Graphene har snabbt fått rykte som ett underbart material på grund av dess speciella egenskaper. Eftersom materialet är tunt, transparent, flexibel och hundra gånger mer drag än stål och även mer ledande än koppar, rapporterar det tekniska universitetet i München. Eftersom grafen består av endast ett lager kolatomer anses det tvådimensionellt enligt universitetets tillkännagivande. Redan 2010 utdelades forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov Nobelpriset för deras banbrytande arbete med detta material. Nu ska man skapa en artificiell näthinna.

„Speciellt för medicinska tillämpningar erbjuder de ovanliga egenskaperna hos grafen många applikationer“, enligt TUM. Forskarna vid Walter Schottky Institute of the TUM under ledning av Jose A. Garrido har i samarbete med partner från Institut de la vision av Pierre et Marie Curie-universitetet i Paris och det franska företaget Pixium Vision nu börjat producera centrala komponenter i en artificiell grafenhinna.

Konstgjord retina som visuell protes
En artificiell näthinna ger blinda personer vars optiska nerv är fortfarande intakt, möjlighet att se igen. Näthinnanimplantat fungerar som en slags visuell protes. „De omvandlar ljusimpulserna som slår i näthinnan från utsidan till elektriska impulser, vilka sedan överförs via den optiska nerven till hjärnan“, rapporterar TUM. I hjärnan skulle impulserna eller informationen så småningom omvandlas till bilder. Tidigare implantat misslyckades dock att uppfylla förväntningarna. „Även om det redan finns några tillvägagångssätt för implantaten, avvisas dessa ofta av kroppen, och de brukar inte ha kapacitet att tillåta optimal signalöverföring“, Det här är meddelandet från München tekniska universitet.

Grafen med god biokompatibilitet
I motsats till traditionella material erbjuder grafen bra biokompatibilitet på grund av sin höga flexibilitet och kemiska resistens, rapporterar forskarna. Grafens goda ledningsförmåga vid gränssnittet säkerställer effektiv kommunikation mellan näthinnans implantat och nervvävnad. Inkluderandet av det ambitiösa forskningsprojektet i „grafer“-Flaggskeppsprogrammet för EU: s initiativ FET (Future and Emerging Technologies) visar vilken potential som också ses av andra i den nya artificiella näthinnan. Med en miljard euro kommer programmet bundna under ledning av Chalmers tekniska högskola i Sverige att finansieras under en tioårsperiod. I juni 2014 tillkom 66 nya partners till programmet. (Fp)