Håll hjärnan passande i åldern

Åldrande samhälle: Hur hjärnan stannar passar i ålderdom

2014/01/11

Nästan 1,5 miljoner människor i Tyskland lider av demens. Världsomfattande, enligt WHO uppskattningar, påverkas totalt 35 miljoner. Forskare har länge varit bekymrade över mentala nedgångar. Även om det inte finns något sådant som en mirakelbota för åldrande av hjärnan, finns det indikationer på hur hjärnan kan hållas lämplig även i ålderdom.

Utmaningen av åldrande samhällen
Konstnärer och forskare som Titian, Socrates eller Leonardo da Vinci var intellektuellt mycket aktiva även i slutet av deras liv. Men detta är långt ifrån fallet med alla seniorer. När äldre människor ökar, så gör deras andel av den totala befolkningen i många länder. Degenerativa sjukdomar som demens är en stor utmaning för åldrande samhällen. Enligt uppskattningar från Världshälsoorganisationen (WHO) lider omkring 35 miljoner människor runt om i världen av demens. I Tyskland påverkas nästan 1,5 miljoner av dem.

Andligt förfall beroende på ärftliga faktorer och livsfaktorer
I tidningen „Science“ Ulman Lindenberger från Max Planck-institutet för mänsklig utveckling i Berlin skriver enligt en nyhetsbyrå dpa att det varierar kraftigt när och hur starkt en person påverkas av mental försämring. Det beror bland annat på ärftliga faktorer och viktiga faktorer som stress och intellektuella krav. I samma tidning skriver Sarah Harper vid Oxford University att så många som 60 personer över hela världen år 2050 redan kommer i samma åldersgrupp som ungdomar under 15 år. Andelen över 80-talet kommer att multiplicera då. Bara i USA kommer ungefär tre gånger så många människor att vara Alzheimers sjukdomspatienter 2050 som de är idag. Forskare vid Rush University Medical Center i Chicago förutspår att antalet kommer att öka från 4,7 miljoner 2010 till 13,8 miljoner.

Fysisk och mental nedgång
Alzheimers är den vanligaste formen av demens. Experter förutspår en dubblering i Tyskland från 1,4 miljoner till cirka tre miljoner människor med demens år 2050, vilket leder till en oerhört ökad omvårdnad. Enligt Lindenberger minskar kognitiv prestanda i allmänhet med åldern. Men idag börjar inte bara fysisk, men också psykisk nedgång, i genomsnitt senare än i tidigare tider med lägre livslängd. Dessutom finns det sätt att påverka mental nedgång. „Långtidsstudier indikerar att förlora ett intellektuellt utmanande, fysiskt aktivt och socialt engagerat liv kan minska förluster och öka vinsten.“ Som experten påpekade, borde emellertid inte ge intrycket att hjärnans åldrande är helt under egen kontroll. Det är lika fel som att utvecklingen inte kan påverkas, inte ens gradvis.

Forskning är fortfarande i början
Forskningen är emellertid fortfarande på ett tidigt stadium, i vilken miljöfaktorer och erfarenheter påverkar hur och i vilken utsträckning hjärnans åldrande. Men det som redan har visats är att messenger-substansen dopamin spelar en viktig roll. „Ett antal resultat från patientstudier, djurstudier, farmakologiskt inflytande och molekylär genetik tyder på att dopamin är avgörande för mentala prestationer.“ Även om det finns signifikanta skillnader mellan person och person, minskar mängden grå och vit materia med åldern. „Den laterala prefrontala cortexen, den prefrontala vita substansen och hippocampus är bland de regioner där det finns särskilt stora individuella skillnader i åldersrelaterad hjärnatrofi“, så Lindenberger. Ofta påverkar riskfaktorer som stress exakt dessa regioner.

Lär dig nytt språk och leka med barnbarn
Enligt detta är också hjärnans fallande plasticitet, förmågan hos synaps, nervceller och hela hjärnområden att förändras och anpassa sig till nya krav och influenser också bland variablerna. Berlinforskaren misstänker också en växelverkan mellan utbud och efterfrågan som en faktor, det vill säga frågan om huruvida hjärnan fortfarande måste behärska nya uppgifter alls. Ibland kan plasticiteten ibland delvis förbättras, till exempel genom att lära sig ett nytt språk eller hantera livliga barnbarn. Norbert Smetak, ordförande för Federal Association of Established Cardiologists (BNK), tillkännagav också tidigare i år att studier tyder på att äldreomsorgens hjärna också dra nytta av regelbunden uthållighet. Eftersom det inte finns något effektivt läkemedel mot Alzheimers sjukdom, rekommenderar experter om och om igen att använda befintliga möjligheter till förebyggande och behandling. Det är till exempel känt att behandling av diabetes och hypertoni minskar risken för att utveckla demens.

Forskning har länge fokuserat på hjärnans förfall
Angela Gutchess av Brandeis University i Waltham, Massachusetts skriver i en annan „Science“-Artikel som hjärnans åldrande är lika komplex och idiosynkratisk som själva hjärnan. Forskning har sedan länge fokuserat på förfall - sämre hörsel och syn, ökad glömska, långsammare informationsbehandling och ökad svårighet att filtrera relevant och irrelevant information. Men idag vet vi att även en åldrande hjärna upprätthåller en viss grad av plasticitet, vilket också innefattar bildandet av nya nervceller. Ett lovande tillvägagångssätt är hjärnstimulering med riktade nuvarande pulser, men antalet sådana studier med äldre deltagare är fortfarande lågt.

Villkor är ofta „på tungan“
Meredith Shafto och Lorraine Tyler från UK University of Cambridge förklarar i „Science“, att de färdigheter som påverkades lite av ålder inkluderade många språkprocesser. Även om vokabuläret förbättras för den bättre delen av livet, sjunker den i ålderdom. I talproduktion är detta annorlunda: det saktar och försämras bland seniorer jämfört med yngre. Det betyder mer och oftare „på tungan“ ljug, men inte konkret, är ett annat typiskt tecken på den normala åldringsprocessen. För det mesta förblir en mänsklig intellektuell styrka en livstid. Detta visas också över hela världen av unika data från Skottland. I början av 1900-talet fruktade regeringen att intelligentsia skulle minska. Därför inleddes storskaliga intelligensprov, som ägde rum under årtionden. 1997 återupptäcktes resultaten av misstag av forskare kring Ian Deary i källaren vid University of Edinburgh, skriver „Science“-Författare Emily Underwood i ett annat inlägg av serien.

Studie deltagare spåras efter årtionden
Genom bokstäver och annonser spårade psykologens team tusentals tidigare deltagare och bad dem att återta testet. Som Underwood förklarar hade många av de äldre inte något intresse av att få sin svindlande hjärnaktivitet registrerad. Mer än 500 deltagare i 1932-testet och mer än 1 000 i I47 1947-IQ-studien återvände emellertid till frågeformulären från 2003 med en rad andra analyser. Underwood skriver att jämföra resultaten ger nu en unik möjlighet att spåra hjärnans åldrande. Seniors hjärnor skannades, deras gener analyserades och deras vanor registrerades.

IQ-test vid åldern av elva år
Det sägs att de mentala fakulteterna i ålderdom kan förutsägas med en faktor som är bättre än någon annan enskild funktion: resultatet av IQ-testet vid en ålder av elva. Även om det finns många undantag, det vill säga personer vars IQ-resultat visade sig vara mycket bättre eller sämre i ålderdom. Men totalt sett stödde data från Skottland en avslappnad „Vattentank hypotes“ citerad teori, som citerats av Nicholas Martin från QIMR Berghofer Medical Research Institute i Herston, Australien. Ju bättre en hjärna fungerar i barndomen tack vare genetiska influenser och gynnsamma miljöfaktorer, desto mer kognitiva reserver kan gå förlorade i ålderdom. „Ju fylligare tanken är vid start, desto längre tid tar det för att det ska vara tomt.“ (Ad)