Asocial fisk av psykotropa droger i floder

Psykotropa rester i floder gör fisken mer modig och antisocial

15/02/2013

Resterna av psykotropa läkemedel går in i avloppsvattnet i våra floder och kan leda här även i de minsta doserna till hållbara beteendemässiga förändringar av fisk och andra vattenlevande organismer, forskare vid Umeå universitet i tidningen „Science“. Djuren reagerar „Konstigt även vid låga koncentrationer av drogerna i floderna, vilket tyder på att de psykotropa läkemedlen kan påverka fiskets beteende och ekologi i små doser“, Forskarna skriver om Tomas Brodin från Umeå universitet.

Enligt de svenska forskarna kan hundratals olika läkemedel kläcka genom konventionella behandlingsanläggningar och sedan hitta tillbaka till våra vatten ". Forskare vid Umeå universitet förklarade att "de många läkemedlen i floderna och strömmarna har en inverkan på vattenlevande liv". Det är redan känt från tidigare studier att "höga koncentrationer av farmaceutiska rester i vattnet påverkar vattenlevande organismer". Nu har de svenska forskarna kunnat visa att även mycket utspädda koncentrationer av psykotropa droger leder till allvarliga beteendeförändringar i fisken - de blev modigare, men visade samtidigt en mindre sällskaplig (delvis antisocial) beteende.

Rester av läkemedlet oxazepam i vattnet
De svenska forskarna har redan enligt sin egen information „för några år sedan, den psykoaktiva drogen oxazepam (en grupp diazepam) i vattenprover från Fyrisfloden som flyter genom Uppsala - Sveriges fjärde största stad“, påvisas. Oxazepam tillhör „till en klass av droger som gör neuronerna mindre exklusiva och långsammare“, forskarna rapporterar. Överföringen av signaler i hjärnan hämmas. Oxazepam-baserade psykotropa läkemedel är en idag „viktigt“ Del av behandlingen av panikattacker och andra allvarliga ångestsjukdomar, skriv de svenska forskarna. Belastningen av vatten med sådana droger ingår „inget särskilt svenskt problem“, fortsätter huvudförfattaren Tomas Brodin. Eftersom de psykotropa läkemedlen ackumuleras över tid i fiskens vävnad, bör även låga koncentrationer utvärderas kritiskt på lång sikt. Enligt forskarna var detta fallet med abborre från floden Fyris „Oxazepam koncentrationer upp till sex gånger högre i fiskmuskeln än i vatten“, rapportera Brodin och kollegor.

Fisk som påverkas av psykotropa läkemedel visar signifikanta beteendeförändringar
Umeås forskargrupp har i sin aktuella studie undersökt effekten av rester av psykotropa läkemedel i vattenkroppen på fiskens organism. De testade detta på tre olika grupper av unga abborre (abborre-juvenil). En grupp uppvuxen i ett akvarium med dubbelt så stor koncentration av oxazepam som i floden Fyris, en annan vid 500 gånger koncentrationen och den tredje i vattenfri läkemedelsrest. Forskarna observerade „tre slående förändringar i abborrebeteende som utsattes för oxazepam.“ Således abborre läggs av psykotropa droger beteende som „sällskaplig“ från. detta „socialt beteende som håller fiskarna ihop och skyddar dem från rovdjur“, Under påverkan av drogerna var det signifikant lägre och fisken svungit oftare ensam, skriver Brodin och kollegor.

Ökad riskupptagning under påverkan av drogerna
För det andra hade fisk utsatt för mycket höga nivåer av psykotropa läkemedel en signifikant ökad riskappetit. Perches blev djärvare och mer vågiga „som deras nykteriga kamrater hoppar över en flik i akvariet till en ny miljö“, Det här är det svenska forskargruppens uppfattning. Den tredje iögonfallande beteendeförändringen, enligt forskarna, gällde fiskens dietbeteende. Båda grupperna som påverkades av psykotropa läkemedel visade därför ett mycket gynnsammare utfodringsbeteende, men visade sig också vara effektivare foderfinansierare och bättre jägare av vattenloppar.

Oklara konsekvenser av beteendeförändringar i abborre
I samband med studien kunde forskarna inte klart förtydliga hur de beteendemässiga förändringarna på grund av psykofarmakulära rester påverkar fisken i sin naturliga miljö. Både positiva och negativa effekter är tänkbara här. Fiskens aviditet kan till exempel leda till drastisk avmattning av vattenloppor, eventuellt hotande algblomningar, berövande syrevatten och i värsta fall att fisken dör, skriv Brodin och kollegor. Å andra sidan kan "effektivare utfodring av livsmedel också öka fiskpopulationen snabbare." Det mer modiga beteendet, liksom den starkare lutningen mot antisociala ensidiga handlingar, kan också leda till att fisken ofta faller offer för rovdjur. Detta beror starkt på om abborre är den största rovfisken i sin miljö, så att Brodin och kollegas slutsats sluts.

Minskning av läkemedelsrester i vatten som krävs
Deras undersökning lyfter fram det brådskande behovet av förbättrad avloppsrening, betonade de svenska forskarna. Jämförbara beteendemässiga förändringar som för abborre kan också förväntas med andra fiskar. Dessutom når resterna av drogerna på dricksvattnet i allt högre grad människor. Här visade exempelvis en studie av Jacobs University Bremen om förorening av dricksvatten i Berlin 2010 att det ibland var alarmerande stammar med MRI-kontrastmedlet gadolinium. Detta kontrastmedel kan också användas som indikator för dricksvattenbelastningen med andra droger, rapporterade Bremen-forskarna för ungefär två år sedan och hänvisade till eventuella hälsorisker för befolkningen. (Fp)

Läs också:
Betydande förorening av fisken
Antibiotikum detekterat i foder
Fett fisk förhindrar diabetes och hjärtsjukdom

Bild: Roger Mladek