Ångestsjukdom Ny riktlinje för behandling

Ångestsjukdom Ny riktlinje för behandling / Hälsa nyheter

Ny behandlingsriktlinje för behandling av ångeststörningar

2014/08/05

Om ångest tar på sig morbid former nämns den så kallade ångestsyndrom i den professionella världen. Cirka 15 procent av befolkningen i Tyskland blir sjuka varje år vid denna vanligaste formen av psykisk sjukdom, rapporterar tyska föreningen för psykiatri och psykoterapi, psykosomatisk medicin och neurologi (DGPPN) i ett pressmeddelande med anledning av att presentera i dag omdefinieras behandling riktlinje för behandling av ångestsyndrom.


Även om rädsla för verkliga hot ger perfekt uppfattning, visar de drabbade i överdrivna, överdrivna, orealistiska och grundlösa ångest - till exempel i situationer som inte alls är farliga. „Ångeststörningarna innefattar panikstörning (plötsliga ångestattacker), generaliserad ångestsyndrom (överdriven rädsla för vardagliga faror) och social fobi (extrema blyghet)“, rapporterar DGPPPN. Med en sen diagnos och bristande eller otillräcklig behandling kommer det ofta till krönikation av klagomålen, ofta kopplad till längre sjukskrivning eller till och med tidig pensionering. Insistera också på „Ångestsjukdomar ökar risken för comorbiditet med andra psykiska sjukdomar som depression eller missbruk“ och „De är också förknippade med ökad risk för självmord“, enligt DGPPN-meddelandet.

Behandlingsriktlinje baserat på de senaste vetenskapliga resultaten
Den nya S3 riktlinjen „Behandling av ångeststörningar“ presenterades idag i Berlin med deltagande av patientrepresentanter och alla större specialiserade samhällen. I en utvecklingsprocess sex år, experter från tyska samhället i allmänmedicin och allmänmedicin (DEGAM), den tyska Society for psykosomatisk medicin och medicinsk psykoterapi (DGPM), den tyska högskolan för psykosomatisk medicin (DKPM), den tyska branschorganisationen för beteendeterapi (DVT) samhället av rädsla forskning (GAF), utvecklade de tyska grupperna association support (DAG SHG) och DGPPN de nya riktlinjer för behandling med hjälp av andra professionella samhällen, patientrepresentanter och självhjälpsorganisationer. Befintliga vetenskapliga studier om behandling av psykoterapi, droger och andra former av terapi har granskats av experterna för deras bevis.

Ångestsjukdomar går ofta oupptäckt
De nya riktlinjerna för behandling bör behandla alla yrkesgrupper, patienter med ångestsyndrom, ger särskilt allmänläkare, specialister inom psykiatri och psykoterapi, läkare som specialiserat sig på psykosomatisk medicin eller psykoterapeut, vägledning om diagnos och behandling av ångest. Till denna dag, ångeststörningar „Trots dess frekvens, var det inte erkänt i nästan hälften av fallen och därför inte behandlades ordentligt“, rapporterar DGPPN. Här presenterar den nya S3-riktlinjen standarder för att förbättra detektering och behandling av ångeststörningar på olika vårdnivåer.

Psykoterapi eller psykotropa läkemedel?
I princip bör patienter med ångestsjukdomar enligt den nya behandlingsriktlinjen erbjudas psykoterapi och / eller farmakoterapi. Patientens önskemål om en föredragen terapi bör beaktas här, men förutsätter dock att de berörda personerna initialt informeras i stor utsträckning. „En viktig roll i informationsdiskussionen måste därför vara i synnerhet inledningen av åtgärder, hållbarhet, negativa effekter och tillgänglighet“, rapporterar DGPPN. Patientrepresentanten Jürgen Matzat, som var involverad i förfarandet, betonade att den nya riktlinjen endast kunde välkomnas ur patientens synvinkel. Nu beror det dock på att „Läkare orienterar sin övning mot det.“ Lie till honom „Valfriheten och det gemensamma beslutet från patienten och utövaren om den terapi som ska användas, särskilt i hjärtat“, stressade Matzat.

Kognitiv beteendeterapi för ångestsjukdomar
För alla former av ångestsjukdomar rekommenderas psykoterapeutisk kognitiv beteendeterapi enligt den nya behandlingsriktlinjen, „deras effektivitet har bevisats av många kontrollerade försök“, rapporterar DGPPN. Dessutom, till exempel „i panikstörning eller rädsla för vissa platser, platser eller resor (agorafobi)“ en guidad exponering för ångestlösande situationer kan vara lämplig. De drabbade människorna satte medvetet sin rädsla för att lära sig att hantera dem. Dessutom har flera studier funnit under de senaste åren, effektiviteten av psykodynamisk terapi för paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom och social fobi, så att eventuellt kan tillgripas denna form av terapi, förklarar DGPPN. „Som ytterligare åtgärder rekommenderar experterna att delta i en självhjälpsgrupp, i panikstörningen även i sport (uthållighetsträning).“

Bensodiazepiner som inte är lämpliga för behandling av ångeststörningar
Att bli farmakologisk behandling av ångestsjukdomar „främst effekt och tolererande läkemedel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och selektiva serotonin-norepinefrinåterupptagshämmare (SNRI)“ rekommenderas, rapporterar DGPPN. Professor Borwin Bandelow, tf chef för avdelningen för psykiatri och psykoterapi vid University of Göttingen, tillade att sekundärt också organ såsom tricykliska antidepressiva medel eller pregabalin kan förskrivas. I den nya behandlingsriktlinjen kommer dock „från användningen av bensodiazepiner, som för närvarande är mycket vanligt föreskrivna för ångestsjukdomar, på grund av möjligheten att utvecklingsberoende avskräcks.“ Patienter som tidigare fått bensodiazepiner bör också diskutera detta med sin läkare för att undvika onödiga risker. Om ångeststörningarna inte kan åtgärdas med den valda terapin, rekommenderas enligt experterna ett test av den andra behandlingsformen eller en kombination av psykoterapi och farmakoterapi. (Fp)