Muskelspringning - muskelspringning
innehåll
definition
symptom
orsaker
tick
epilepsier
Sjukdomar i nervsystemet
Vegetativ dystoni
Andra orsaker till muskelträngning
diagnos
behandling
naturmedicin
definition
Som en muskel ryckningar är i vidaste mening andra ofrivilliga kontraktioner av individuella muskelfibrer, muskelknippen, muskler och den samtidiga kontraktionen av många muskelgrupper skall förstås som, till exempel, inom ramen för ett epileptiskt anfall. Skillnaderna är de olika former i sk fibrillering (sammandragning av individuella muskelfibrer utan omröring effekt), fascikulationer (ryckningar av individuella muskelfibrer, märkbart men utan betydande rörelse effekt), myoklonus (ryckningar av muskler, med eller utan rörelse) och tremor (ryckningar flera muskler med regelbunden tremor som en rörelseeffekt). Den så kallade myokardien, i vilken en våg av sammandragning genom enskilda muskler utan att utlösa en rörelse kan tilldelas muskelsträckorna.
symptom
Beroende på omfattningen av muskeltraktning kan symtomen variera avsevärt. Medan exempelvis fibrillationer endast kan detekteras med hjälp av speciella undersökningsmetoder, kan en tremor ofta lätt erkännas av märkbar darrning av enskilda delar av kroppen, även för medicinska lekmän. Fascikuleringen manifesterar sig ofta i en rubbning av enskilda muskelbuntar i ansiktsområdet, såsom ögonlocksdragning. Myoklonus brukar framstå som tråkning av flera muskler och åtföljs ofta av en signifikant rörelseeffekt. De kan observeras, till exempel i epilepsi, men också i en ficka. En tremor orsakas av ökad ofrivillig rytmisk sammandragning av olika muskelgrupper och deras motståndare, men även här är signifikanta skillnader mellan de olika tremorformerna att observera. Till exempel görs en åtskillnad mellan vilande tremor och action tremor, beroende på omständigheterna under vilka symptomen huvudsakligen uppstår. Omfattningen av muskeltraktning och eventuella samtidiga symtom ger ofta viktiga ledtrådar till orsaken till tillståndet. Därför följer en mer detaljerad förklaring av respektive symtom i samband med beskrivningen av orsakerna till muskelsträckning.
orsaker
Först måste man skilja mellan de patologiska formerna för muskeltraktning och de ganska ofarliga muskelsträckningarna, såsom den så kallade godartade fascikuleringen. Medan den förra är ett uttryck för en sjukdom, anses de senare ofta vara relaterade till psykologiska faktorer som ökad stress. Muskelsträckningar utan underliggande sjukdomar är obehagliga för de drabbade, men ofarliga ur hälsosynpunkt.
tick
En av de mest populära formerna av muskel rycka kallas Tick, där sammandragning av enskilda muskler eller muskelgrupper till ofrivilliga rörelser såsom ögonblinkningar, höja ögonbrynen eller ännu mer komplexa rörelser leder. Orsaken till fästingar tros felfunktion i nervsystemet eller i synnerhet i störningar i de basala ganglierna, varför de så kallade extrapyramidala symptom som ska tilldelas hyperkinesi (rörelsestörningar som inte uppkommer i den pyramidala systemet). I sällsynta fall utvecklar man dock även patienter som lider av hjärnans inflammation, ett fästmärke. Dessutom kommer en förbindelse med den så kallade striatofrontalen dysfunktion att diskuteras, som beskriver ett fel i styrslingan i frontala cortex och striatum. Fliken är som regel inte associerad med ytterligare hälsorisker. Svårare former av fästingar som också kan förknippas med ofrivilliga läten utöver de ofrivilliga rörelser (till exempel som en del av Tourettes syndrom), men är för dem som deltar i det dagliga livet i allmänhet en betydande börda som ger mer psykiska besvär med burk.
I ett epileptiskt anfall börjar musklerna i hela kroppen plötsligt ryckas okontrollerbart och kramper. (Bild: Henrie / fotolia.com)epilepsier
Okontrollerad anfallsliknande muskelträngning är ett av de ledande symtomen i de olika formerna av epilepsi. Muskler börjar krama plötsligt på grund av tidigare okända orsaker. Det finns ett verkligt fyrverkeri av neuronavladdningar i hjärnan hos de drabbade, vilket leder till falska signaler till musklerna. Vad som orsakar störningarna i hjärnan, förblir - trots betydande forskningsframgångar de senaste åren - fram till idag i stor utsträckning oklart. Det är säkert att speciella neurotransmittorer spelar en viktig roll här. Men under vilka omständigheter en epilepsi utvecklas från enskilda anfall, förblir osäker. Genetisk disposition verkar emellertid vara viktig i alla epileptika. Bland de möjliga orsakerna till en så kallad symtomatisk epilepsi innefattar exempelvis, medfödd hjärnskador, fosterskador i hjärnan vävnad eller hjärntumörer. Lidande patienter, till exempel i en olycka en tung kraniocerebralt dröm, kan detta också leda till utveckling av symtomatisk epilepsi. Inflammation i hjärnan som infektionssjukdomar kan orsakas av virala (t ex. Som mässling, encefalit, hepatit C) eller bakteriella (t.ex.. Som borrelia, meningokock) är också anslutna eventuellt med kramper. Dessutom är sjukliga förändringar i blodkärlen i hjärnan, såsom de som förekommer i samband med en åderförkalkning att rita som en möjlig orsak till symtomatisk epilepsi anses.
Tillfälliga anfall, även om åtföljs av betydande muskelryckningar, emellertid, inte skall bedömas i snäv bemärkelse av epilepsi kan orsakas till exempel av hög feber, en massiv hypoglykemi vid diabetes eller genom missbruk av droger, läkemedel och alkohol. I alkohol är både akut alkoholförgiftning och uttag efter långvarig användning åtföljd av epileptiska passar. En annan orsak till tillfälliga anfall är skift i mineralinnehållet i organismen. Stiga, till exempel, kalium i blodet starkt (hyperkalemi) eller ökar under loppet av hyperparatyreoidism (parathyroid dysfunktion med ökad hormonsekretion), kalciumkoncentrationen i blodet, muskelspasmer och beslag är en möjlig följd. I personer med svår foto enstaka epileptiska anfall är vidare triggas av extremt ljusa ljuspulser eller den snabbt föränderliga ljus-mörker kontrast (t.ex. flash i en kamera eller strob på diskotek).
Intensiteten och varaktigheten av epileptiskt anfall kan variera avsevärt, från lokaliserade anfall utan medvetande försämring till svåra konvulsioner i hela kroppen, med övergående förlust av medvetandet och ofrivillig förlust av urin och avföring i enlighet med de olika orsaker. Efter några minuter är den akuta attacken vanligtvis över, i svåra fall kan det dock vara väsentligt längre än 20 minuter. Under anfallet lider patienter ofta sekundära skador från plötsligt okontrollerat fall till golvet och / eller extrem muskelspänning. Även hotade skador på hjärnan av den kraftigt ökade koncentrationen av neurotransmittorer.
Sjukdomar i nervsystemet
Den mest kända neurologiska sjukdomen, som åtföljs av muskelsprängning och följdande tremor (tremor), är Parkinsons sjukdom. Skador på det extrapyramidala motoriska nervsystemet orsakar symtom som allmän bromsning av rörelsen (bradykinesis), muskels styvhet (rigor), förändringar i hållning och onormal tremor. Under sjukdomsförloppet blir klagomålen svårare och det kan läggas till andra sjukdomar som muskel- och ledvärk eller så kallade onormala känslor (domningar, stickningar i benen). Även i de tidiga skeden av sjukdomen uppvisar många drabbade nedsatt luktsinne. Blåsdysfunktion och matsmältningsbesvär är andra vanliga observerade symtom vid Parkinsons sjukdom. Det finns också olika fysiska klagomål, beroende på den enskilda sjukdomsprocessen. Förutom de fysiska nedsättningarna lider Parkinsons patienter ofta av olika psykiska hälsoproblem, såsom en allmän lustlöshet, en saktning av tankeprocesser och begränsningar av kognitiv kompetens till demens.
En annan neurologisk störning som kan leda till muskelsprängning är amyotrofisk lateral skleros (ALS), orsaken till vilken det förblir i stor utsträckning oklart för denna dag. Under denna lyckligtvis extremt sällsynta sjukdom blir nervcellerna, som tjänar till att styra muskelrörelsen, alltmer irreversibelt skadade. Nedsättning av muskulaturen kan vara beroende av de drabbade nervcellerna, muskelsvaghetar upp till muskelavfall eller ökad spänning av muskeln upp till spasticiteten. Ofta visar de drabbade personerna samtidiga symtom som sväljproblem, talproblem och ostabil gång. I fortsättningen leder förlamningen av muskulaturen också till nedsatt andningsfunktion. De drabbade har inget hopp om botemedel och brukar ha bara några år att leva efter diagnosen.
Som en sjukdom i centrala nervsystemet kan Creutzfeldt-Jakob-sjukdomen leda till muskelträngningar vid epileptiska anfall. Så kallade patologiska prioner leder till patologiska förändringar i vävnadsstrukturerna i hjärnan och efterföljande död hos nervcellerna. Sjukdomen har blivit känd i samband med BSE-skandalen, som övertog Storbritannien i 1980-talet och 1990-talet samt Tyskland. Hos nötkreatur hade prioner utlöste den så kallade galna kosjukan och snabbt antagandet uppstod att en nyare version av överförbara Creutzfeldt-Jakobs sjukdom skulle kunna förknippas med konsumtion av BSE-infekterade nötkött. Generellt tre olika varianter av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom kan urskiljas: den sporadiska prionsjukdom, den genetiska prionsjukdom och överförbar Creutzfeldt-Jakobs variant. Både den sporadiska och den överförbara varianten av sjukdomen leder vanligen till patientens död inom några månader. I den genetiska varianten av sjukdomen kan fortfarande över en mycket längre period förlänga (vanligtvis flera år) efter utbrottet.
I de tidiga stadierna av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom lider drabbade ofta först av psykiska problem som ångest och panikattacker, humörsvängningar eller till och med depression. Även vanföreställningar kan inträffa under Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Med tiden blir patienten alltmer begränsad i sina kognitiva och motoriska färdigheter. Minnesstörningar är en av de typiska psykiska störningarna och muskeltraktning anses vara en egenskap för motorisk störning. Synet av de drabbade påverkas också ofta. Senare i den överförbara varianten lider många drabbade också av smärtsam yrsel, yrsel, illamående och kräkningar. Omfattningen av motorisk försämring ökar vanligtvis kontinuerligt och muskeltraktningen ökar ofta i fortsättningen till vanliga epileptiska anfall. På grund av funktionsfel i musklerna lider många drabbade också av allvarliga kroppssmärtor. I samband med Creutzfeldt-Jakobs sjukdom förstörs hjärnan alltmer och framträder i sista skedet svampliknande perforerad. På detta stadium kan de drabbade inte längre kommunicera med sina medmänniskor och är ofta helt oförmögna att röra sig.
Vegetativ dystoni
Störningar i det autonoma nervsystemet i form av så kallad vegetativ dystoni är också förknippade med muskeltraktioner. Samspelet mellan de sympatiska och parasympatiska nervsystemen och information bearbetning i mitten av hjärnan är försämrad i de som påverkas, vilket kan leda bredvid de muskelryckningar till många olika sjukdomar såsom hjärtproblem i form av hjärtklappning, snabba hjärtslag, hjärtsmärta, ett tryck över bröstet eller andfåddhet, huvudvärk och yrsel , Magproblem - i synnerhet, matsmältningsbesvär, mage tryck och magsmärtor eller buksmärtor - anses också möjliga symptom på vegetativ dystoni. Dessutom drabbas de drabbade ofta av känslan av inre rastlöshet, de är lätt irriterade och ofta nervösa. Ibland finns det en allmän listlöshet och ökad förekomst av panikattacker eller existentiell ångest. I den vegetativa dystoni är en fortfarande relativt oklart definierade kliniska bilden, vilket gör en tydlig diagnos och i fackkretsar redan allmänt erbjuds anledning till kritik. En organisk orsak till symtomen kan inte bestämmas i vegetativ dystoni och allvarliga hälsoeffekter förväntas inte i regeln.
Andra orsaker till muskelträngning
Förutom orsakerna till muskelsträngning som redan nämnts kan många andra faktorer vara orsaken till symtomen. Hög feber kan till exempel orsaka ofrivilliga muskelkontraktioner i form av så kallade feberkramper. Vidare kan fascikationer observeras som sena effekter av polio som en del av det så kallade post-poliosyndromet. Levern äventyras i sin avgiftning funktion, kan detta leda till skador på hjärnan på grund av den ökade koncentrationen av kemiska föreningar, såsom ammoniak eller gamma-aminosmörsyra i organismen (hepatisk encefalopati). Detta orsakar i sin tur obehag som muskeltraktning i form av myoklonus och tremor eller till och med progressiv muskelförlust.
Som en utlösare av muskeln rycka också den så kallade serotoninsyndrom i beaktande, som orsakas av en långvarig ökad koncentration av signalsubstansen serotonin, och på liknande sätt verkande substanser sker. Kognitiva funktionsnedsättningar, men även motorisk dysfunktion, som muskelsprängning och tremor, är resultatet. Inte sällan orsakas syndromet av interaktionen mellan olika droger. Långtidsterapi med särskilda psykiatriska läkemedel (neuroleptika) är redan som en potentiell orsak till motorisk dysfunktion i form av så kallad tardiv dyskinesi, som i sin tur kan åtföljas av ofrivilliga muskelsammandragningar. Ett opiatberoende kan också orsaka massiva muskeltraktioner med lämplig uttagning.
Människor lider av en allvarlig magnesiumbrist, kan detta vara försämring av muskelfunktion, såsom muskelkramper (normalt benkramper) och muskelryckningar bly. De flesta drabbade är på grund av magnesiumbrist av många andra sjukdomar, såsom kronisk trötthet, huvudvärk, regelbunden sömn händer och fötter eller ryggsmärtor, plågas. Natriumbrist eller för lite natrium i blodet (hyponatremi) kan också åtföljas av muskelryckningar i form av myoklonus, tremor och i extremt svåra fall kramper. Men inte bara bristen på nödvändiga mineraler som kan dras som en potentiell orsak till muskelryckningar hänsyn, men också en alltför stor koncentration av vissa ämnen kan orsaka obehag. Till exempel, i Wilsons sjukdom genetisk sjukdom av koppar metabolismen störs i levern, vilket resulterar i en ökning av kopparkoncentrationen i organismen resultatet. Detta i sin tur medför många klagomål med dem, vilket kan inkludera muskelryckningar i form av tremor, sällan ens epileptiska anfall. koldioxidkoncentrationen ökar i blodet (hyperkapni), innefattar muskelryckningar och muskelspasmer Förutom förändringar i hudens utseende (iögonfallande rodnad) och hjärtarytmier om de möjliga konsekvenser. En massiv ökning av koldioxidhalterna leder till medvetna störningar, inklusive koma.
Vidare kan en nypad nerv orsaka rubbning av musklerna i försörjningsområdet hos den drabbade nerven på grund av störd signalöverföring. I fallet med svår hypotermi försöker kroppen stabilisera sin temperatur genom att skaka sina muskler (darrande) och slutligen är frossa bara en speciell form av muskeltraktning. Som en möjlig orsak till tråckning av enskilda muskler, såsom nervsjukdom i ögonlocket, är också mental stress, såsom svår sorg eller stress att ringa.
diagnos
På grundval av en detaljerad undersökning av patienterna på intensiteten i muskeltraktning ger de drabbade musklerna redan kända existerande förhållanden, intag av droger och andra potentiellt nervskadliga substanser, redan första indikationer på orsaken till klagomålen. Som en del av en efterföljande fysisk undersökning kan test av reflexer, stimulansöverföring eller känslighet, balans, koordination och muskelstyrka ge ytterligare viktiga ledtrådar till diagnosen. Ett blodprov i laboratoriet används för att upptäcka eventuella metaboliska sjukdomar, brister eller hög koncentration av vissa ämnen i organismen och kan även ge viktiga bevis på eventuella infektioner eller inflammatoriska processer. Särskilda ytterligare undersökningsmetoder används beroende på den misstänkta orsaken till muskelträngning. Till exempel används det så kallade L-Dopa-testet för att detektera Parkinsons sjukdom. För att identifiera skador på nerverna används elektronturografi (ENG) och elektromyografi (EMG). Med hjälp av en elektroencefalografi (EEG) kan den elektriska aktiviteten i hjärnan och således exempelvis beredskapen i hjärnan för epileptiska urladdningar bestämmas.
Moderna bildtekniker som funktionell magnetisk resonansbildning (fMRI) möjliggör en mer detaljerad analys av hjärnfunktioner och andra speciella forskningsmetoder, såsom positronemissionstomografi (PET), används för målinriktade verifieringar av neurologiska underskott. Magnetic resonance imaging och computertomografi kan generellt ge ett betydande bidrag till diagnosen. Om du är i tvivel kan misstänkt inflammation i hjärnan eller meninges kräva en så kallad ländryggspunktur, där ett prov av cerebrospinalvätska (cerebrospinalvätska) ritas.
Om det inte är möjligt att bestämma de fysiska orsakerna till muskelsprängning med de tillgängliga diagnostiska metoderna, kan en psykologisk undersökning vara lämplig för att kontrollera eventuella samband mellan symtom och mentala faktorer.
behandling
Om muskelsprängning orsakas av fysiska orsaker är de terapeutiska alternativen ofta extremt begränsade och endast en lättnad av symptomen men ingen botning kan uppnås. Till exempel, Parkinsons terapi syftar till att sakta ner sjukdomsförloppet så mycket som möjligt, men botar inte de som drabbas av deras tillstånd. I epilepsi är behandling utformad för att förhindra anfall av anfall, men igen finns det ingen chans för patienter att fullständigt övervinna sjukdomen.
Finns brister klagomål, såsom en magnesiumbrist basis kan tjäna det ökade utbudet av nödvändiga mineraler genom mat sönderfallet av muskelryckningar. Motsvarande läkemedel från apoteket används vid allvarliga brister. Med en alltför hög koncentration av kalium eller andra ämnen som kan orsaka muskelryckningar, är vanligtvis på en medicinsk reduktion av relevanta blodnivåer, och samtidigt minska tillförseln av substanser genom kosten, riktade. Om en bakteriell infektion orsakar febrila anfall eller hjärninflammation, kan antibiotika vanligtvis användas för att uppnå lovande helande resultat. När det gäller virusinfektioner är behandlingsalternativet dock ganska begränsat och de drabbade är mycket mer beroende av deras självläkande förmåga. Är en sammanslutning av muskelryckningar misstänks ta droger, bör de snarast säljas eller istället alternativa preparat används.
Behandlingsbehandlingar används allmänt vid behandling av fäststörningar och används ibland i vegetativ dystoni. I allmänhet kan psykoterapeutiska förfaranden ofta uppnå en omfattande behandlingssucces i mentala muskeltraktioner. För svåra former används samtidig läkemedelsterapi. Detta kan också tjäna till att undertrycka de ofrivilliga muskelrörelserna (med hjälp av neuroleptika) i händelse av en felsjukdom. Slutligen finns det ett brett utbud av behandlingsalternativ som åtminstone kan lindra muskeltraktning, men ofta kan orsaken inte lösas.
naturmedicin
Naturopati erbjuder några lovande tillvägagångssätt för att lindra mental retardation, liksom obotliga sjukdomar som Parkinsons sjukdom. I enlighet med det holistiska tillvägagångssättet för naturopati används ofta en hel del olika åtgärder för att klara klagomålen på olika nivåer. Till exempel försöker man i Parkinson med hjälp av motion eller fysioterapi motverka motorisk funktionsnedsättning. Dessutom kan manuella procedurer som osteopati eller massage och akupunktur användas för detta ändamål. Olika homeopatiska medel (till exempel Antimonium tartaricum, Agaricus muscarius) och salter (t.ex. Nr. 2 Kalciumfosfat, och nr. 7 Magnesium phos) används internt för Parkinsons symptom, och valet av lämpligt medel erfarna terapeut reserverade och preparaten kan variera kraftigt beroende på patientens konstitution. Dessutom kan tal- och sväljproblem, som kan förväntas vid sjukdoms senare gång, förebyggas med en terapi som åtföljs av behandling.
För stressrelaterad muskelspasmer naturmedicin ligger bredvid psykoterapeutiska åtgärder, bland annat att lära speciella förebyggande stressen tekniker eller -bewältigungstechniken (t.ex. autogen träning), också för växtbaserade läkemedel för att motverka nervositet och inre oro hos patienten. Här är valerian, passionblommor och humle att namnge. Olika homeopatiska läkemedel som Aconitum, Cocculus, Coffea eller ZINCUM metallicum kan också åläggas nervmuskelryckningar, men också valet av lämpliga medel idealt hör hemma i händerna på erfarna terapeuter.
Enligt de olika orsaker som kan vara muskelryckningar basis, ett stort antal andra naturläkemedel behandlingsmetoder är möjliga, allt från relativt enkel att genomföras näringsrika ingripanden och förfarandena i hydroterapi till mer komplexa metoder som, till exempel, i allmänhet stärka immunsystemet. (Fp)
Bild 1: Dieter Schütz