Vad är naturopati?
Vad är naturopati?
Medicus curat, natura sanat. "Läkaren behandlar, naturen läker"
Detta är ett gammalt ordspråk som ska komma från läkaren Hippocrates (ca 460 f.Kr. till ca 370 f.Kr.) och är fortfarande giltigt idag i naturopati.
Sedan tror man som nu på de självhelande krafterna i och i naturen. Utövaren stimulerar dessa krafter. Han bryter sin kurs genom sin behandling så att de kan vidta åtgärder igen. Men han är alltid medveten om att han inte läker sig själv.
Hälsa och sjukdom anses i naturmedicin som två poler av en dynamisk balans. Varje person blir sjuk under sitt liv, t.ex. med influensainfektion. Men vanligtvis lyckas våra kroppar att komma tillbaka till hälsan själva. Om han inte lyckas med detta, säger naturläkare, är extern hjälp nödvändig i form av en läkare, alternativ utövare eller fysioterapeut.
Eftersom varje persons historia är individuell tas det naturligtvis med i naturläkemedlet. Detta ska dock inte förväxlas med begreppet holistisk, vilket också ofta kallas i samma andetag som naturläkemedel. Den avskedas av många naturopater som ett rent modekoncept de senaste årtiondena. Eftersom naturläkemedel inte gör något krav på att veta allt om patienten eller mer än den behandlade personen själv. Detta är den vanliga övningen i nuvarande konventionell medicin, där läkaren vet mer än den behandlade personen.
"Om du vänder om det förhållandet, med antagandet att talaren vet mer än hörapparaten - och i sjukdomen „talar“Människan betyder då inte en förändring av stilen i medicin i betydelsen av en solidaritet där forskning återigen är ansvar för både läkare och de sjuka "(Alexander Mitscherlich 1948)..
Naturopati försöker i ömsesidig fysisk och verbal kommunikation med medmänniskan som en behandlad för att skapa förbindelser, men väcker inget krav på så kallade „holism“.
Konceptet av „holism“ har antagligen utvecklats som en motvikt genom dagens medicinska praxis mot mer och mer analytiska. Det innebär att du alltid väljer ut en del. Var det t.ex. att kinesiska hundraåriga växtbaserade läkemedel delas upp i sina komponenter i laboratoriet för att göra dem individuellt i tablettform, och ignorerar det faktum att det kan vara deras totalitet, samspelet mellan alla substanser som utgör deras effektivitet.
De tidigare behandlingsmetoderna, som nyligen antagits, var ännu inte logiska driven som hela vårt tänkande idag. På den tiden var den medicinska verkligheten baserad på erfarenhet. Idag har vi många modeller, till exempel en neurologisk modell, en anatomisk modell etc ... som vi förklarar sjukdomar och processer i vår kropp. Men det finns en mängd olika symptom, sjukdomar och behandlingar som vi inte kan förklara med dessa modeller.
Begreppet naturopati har ersatts men stiger igen
Det analytiska vetenskapliga tillvägagångssättet inom medicin råder ungefär under första hälften av 1800-talet. 1861 ändrades medicinska studier och examensbestämmelser vid preussiska universitet. Fram till dess hade medicinska studenter att „Tentamen philosophicum„ före fakulteten för fakulteten. De hade sålunda före sjukhuset en filosofisk undersökning över deras kunskaper om anslutningarna av „världslig visdom“ att genomgå. Från 1861 för medicinska studenter var „Tentamen physicum“ introduceras med rent vetenskapligt och materiellt innehåll. Detta gäller till idag och varje medicinska student måste slutföra det efter de första terminerna.
Trots den naturhistoriska medicins långa historia har denna inställning gradvis ersatts från den medicinska industrins vanliga praxis.
För närvarande finns det en ökad efterfrågan på och en multipel efterfrågan på naturopatiska modeller och behandlingar. Eftersom miljoner människor idag konfronterar medicinsk personal med klagomål som inte kan reduceras till enkla lokala orsaker. Och en stor grupp har symptom som inte kan detekteras, förklaras och därför inte kan behandlas med bildbehandling eller andra moderna metoder för klinisk teknik.
Här är skillnaderna i det rent naturvetenskapliga läkemedlet, som också noterades tidigare men inte hörs.
Den brittiska socialläkaren Professor Thomas McKeown, som redan 1979 tillskrivit minskningen av smittsamma sjukdomar under de senaste 200 åren, inte till våra medicinska prestationer, men för bättre hygien, immunitet och andra helt ospecificanta åtgärder.
Nya studier har visat att varje tyska besöker läkaren i genomsnitt 18 gånger om året. Och läkaren ser i genomsnitt 45 patienter om dagen. Han har då ca 8 minuter för varje enskild patient. Vårt medicinska system är i en oroande utveckling. Naturligtvis måste man ta hänsyn till att den dagliga medicinska verksamheten är föremål för och måste anpassa sig till de samhälleliga och globala förändringarna.
Men försummelsen av patienten som en medmänniska, som en individ som vill förstås, kräver rättelse och andra tillvägagångssätt. Och här, naturopati, en modell som alltid har funnits vid sidan av och till och med före vår medicin idag, blir allt viktigare, inte bara för de drabbade. (Thorsten Fischer, Naturopath, 23 01. 2010)