Stress stör störningen av socker och utlöser depression

Kopplingen mellan stress och depression

Löpande stress anses vara en riskfaktor för utveckling av psykiska sjukdomar som depression. Ett tyskt forskargrupp identifierade nyligen varför detta förhållande existerar. Självklart har permanent stress en negativ effekt på sockermetabolismen i hjärnan och orsakar psykiska sjukdomar.

Forskare från institutionen för psykiatri och psykoterapi vid Mainz University Medical Center och Tyska Resilience Center Mainz (DRZ) har identifierat sambandet mellan kronisk stress och vissa psykiska sjukdomar. I djurmodellen kunde studiegruppen visa hur stress förändrar sockers metabolism i hjärnan och därmed utlöser sjukdomarna. Resultaten offentliggjordes nyligen i den prestigefyllda vetenskapsjournalen "Proceedings of the National Academy of Sciences" (PNAS).

Vår hjärna behöver enorma mängder energi. Hjärnan kan vara känslig för en störning i energibalansen. Forskare visade hos möss att stress förändrar sockermetabolismen i hjärnan. Som ett resultat kan psykiska störningar uppstå. (Bild: denisismagilov / fotolia.com)

Stress, sockermetabolism och mentala problem går hand i hand

Kronisk stress har en negativ inverkan på ämnesomsättningen. Särskilt sockermetabolismen påverkas av stress. Forskarna kunde för första gången demonstrera att stress, sockermetabolism och psykiska symptom är direkt relaterade. Till exempel visade mössen som studerades i kombination med stress en störning av glukosmetabolism som drabbade både blodet och hjärnan.

Varför är sockermetabolismen viktig för hjärnan??

"Den mänskliga hjärnan behöver mycket energi, även under vila," skriver Mainz Science Team i ett pressmeddelande om studieresultatet. Tio gånger den hos andra organ behöver hjärnan energi. Således är detta organ starkt beroende av ett bra energiintag. Hjärnan är ofta mycket känslig för förändringar i glukosmetabolismen.

Stressade möss

För sina undersökningar litade forskarna på professor Dr. Marianne Müller en grupp möss under lång tid under stress. Med tiden kunde forskarna dokumentera hur djuren utvecklade en markant störning av glukosreglering i hjärnan. Denna störning varade även under en längre tid efter att stressfasen redan hade slutat. Enligt studien var det också märkbart att hjärnområdena som var ansvariga för inlärning och minnesfunktioner var särskilt drabbade

Inte alla svarade lika starkt

Under utvärderingen fann forskarna att inte alla djur reagerade lika starkt på den ihållande stressen. Det fanns en särskilt känslig grupp som reagerade med en stark ökning av glukoskoncentrationen i hjärnan. Utanför denna sockermetabolismstörning utvecklade djuren en minnessjukdom. Däremot fanns en undergrupp av möss som visade mycket liten förändring på grund av stress. Denna grupp gav liknande testresultat till ostressade djur från kontrollgruppen.

Första behandling försök

I ytterligare test försökte gruppen behandla metabolismen av diabetes med empagliflozin för att normalisera metabolismen. Detta ledde till förbättrat minne i den känsliga gruppen av möss. Emellertid var användningen av empagliflozin associerad med försämrat minne hos djur som inte svarade på stress.

Av människor och möss

"Eftersom människor reagerar på negativa livssituationer sårbara eller psykiskt resistenta mot varierande grad, är bevis på ett orsakssamband av dessa faktorer av stor betydelse för medicin", säger professor Dr. Marianne Müller. Av dessa resultat kan en personlig behandling mot de långsiktiga konsekvenserna av stress uppstå.

Stress och psykisk sjukdom ökar ständigt

Resultaten av studien kan förklara varför stress och psykisk sjukdom blir allt vanligare i befolkningen. Det var emellertid fortfarande nödvändigt att ta reda på om resultaten också kunde överföras till människor, sammanfattar professorn. (Vb)