Stressätare ökar inte alltid

Stressätare ökar inte alltid / Hälsa nyheter

Stressätare och stress hungrig äter ungefär lika mycket i en neutral situation

2013/06/11

De som kompenserar för stress genom att öka deras matintag är inte nödvändigtvis ohälsosamma än människor som äter mindre i stressiga situationer. Detta var resultatet av en studie av psykologer från Konstanz universitet. Både stressätare och stress-hungrig lever enligt utjämningsprincipen. Medan stress-ätare minskar sitt intag av mat i avslappnade tider, ökar det med stress-hungriga människor, som i sin tur äter mindre under spänning.

Stressätare är inte alltid ohälsosamma
Dr. Gudrun Sproesser, prof. Dr. Harald Schupp och projektledare Prof. Dr. med. Britta Renner från „EATMOTIVE“-I sin studie tog psykologiprojektet upp frågan om stressätare kan balansera sina ätvanor under stress genom att äta mindre i avslappnade situationer. Samtidigt undersökte de om det var vettigt att uppmuntra stressätare att vara mer självdisciplinerade. För att göra detta utförde de experiment där deltagarna upplevde antingen en stressig, trevlig eller neutral situation. Därefter utvärderades mängden mat som de hade tagit.

Som förväntat åt spänningsätarna faktiskt mer än stress-hungrig i stressiga situationer. Å andra sidan, stress-hunger i positiva situationer men betydligt mer till stress-eaters. „Ätningsmönstret av stressätare och stress hungrig har helt vända sig här, så vi kan tala om ett kompensationsmönster“, förklarar Sproesser. I neutrala situationer åt båda ungefär samma mängd.

Stressätare slutar inte för självdisciplin
Enligt forskarna bidrar det inte till att göra stressätare mer självdisciplinerade. Detta är till och med kontraproduktivt, eftersom det dessutom ökar stressnivån och ätbeteendet kan bli ännu mer balanslöst.

Som forskningsresultaten visar också är stressätare inte nödvändigtvis ohälsosamma och feta. „Matvanorna hos stressätare kan leda till övervikt på lång sikt, när stressen blir värre utan att kompenseras av positiva situationer“, förklarar Sproesser. Studien var i vetenskapsjournalen „Psykologisk vetenskap“ publicerats. (Ag)

Bild: Rainer Sturm