Psykiskt lidande försoning med barndomen

Försoning med egen barndom

2014/08/05

Människor som har haft en olycklig barndom lider ofta av det som vuxna. Konsekvenserna av detta kan vara känslor av underlägsenhet, panik eller ilska. Experter rekommenderar hur de drabbade kan komma undan denna onda cirkel genom att förena sig med sin egen barndom.

Känslor av barndomen karaktäriserar vuxenlivet
Det finns knappast några människor som inte kommer ihåg barnsituationer där de känner sig orättvist behandlade eller olovade av sina föräldrar. Antingen mamman hade lite tid eller fadern freaked out även med bagage. När sådana skador är vanliga är det ofta en känsla av att inte vara någonting värt, att inte vara älskad eller göra något fel. Dessutom är barn som har rädslan ofta inte tagit på sig allvarligt och försvunnit med en mening som "Du behöver inte vara rädd". Sensioner som dessa kan ofta påverka allt vuxenliv, som noterats i olika studier. För dem som gör det kan det vara bra att förena med deras barndom och föräldrar.

Attityd gentemot föräldrarna förändras
Som psykologen Bertold Ulsamer skriver i en av hans senaste böcker är många människors inställning till livet den grundläggande attityden gentemot föräldrarna. Vuxna som är giriga känner ofta att de inte har fått tillräckligt som barn. Freiburgs psykoterapeut Ulsamer rekommenderar att man förändrar sin inställning till sina egna föräldrar för att få en mer positiv inställning till livet. Det skulle hjälpa till att skriva ett brev till fadern eller mamman, som inte skulle skickas. Skriva ner hjälper till att erkänna att man skadades i barndomen. Endast om man medger att en erfarenhet var dålig kan man börja klargöra situationen.

Direkt konversation med föräldrarna är sällan möjligt
En direkt konversation med en förälder är sällan möjligt. Ulsamer säger: "95 procent av föräldrarna kan inte göra det," enligt en nyhetsbyrå för pressbyrån. Om det skulle komma till en debatt, borde det helst ske i en kärleksfull atmosfär. Barn bör försöka att inte skylla sina föräldrar. Samtalet handlar inte om att skylla utan om att förbättra förhållandet med fadern eller mamman. Beteendeterapeuten Annika Gieselmann betonar också att direkt konfrontation med föräldrarna inte spelar den viktigaste rollen när det gäller att hantera negativa barndomsupplevelser.

Tänk på föräldrarnas liv ur ett vuxenperspektiv
Man har ofta en fast bild av föräldrarna i åtanke. Genom avstämning med denna inre bild, kan man lära sig att hantera med föräldrarna om ett nytt, vuxen nivå, förklarade psykoterapeut och forskningsassistent vid universitetet i Düsseldorf. Detta kan ha en positiv effekt på det verkliga förhållandet med pappa och mamma. Psykoterapeut Ulsamer råder att titta på från vuxna perspektiv på hur livet för föräldrarna löpte hur deras barndom var vad motgångar de kanske måste klara. Människor som inte betraktar sina föräldrar som förälder, som ett barn, men som en vän eller kollega, kunde lättare förstå och förlåta sitt beteende. Dessutom kan likheter kopplas samman. Att växa upp innebär att man är mer som föräldrar än man trodde.

Psykoterapi och stödgrupper kan hjälpa till
Enligt Ulsamer är försoning irrelevant om föräldrarna fortfarande lever eller redan är döda. Även om de inte längre lever, är det viktigt att göra fred med dem. Gieselmann säger att vuxna som reagerar i vissa situationer som ett barn skulle behöva fråga om orsaken till detta är barndom. Ofta orsakar tidiga negativa erfarenheter vuxna att reagera otillbörligt. Till exempel kan en vuxen eventuellt reagerar i paniksituationer undersökning om han någonsin hade hört som barn: "Jag tror inte du kan göra i alla fall." Det var ett första stort steg att erkänna detta inlärt beteende scheman. Förutom psykoterapi kan självhjälpsgrupper också vara till hjälp på detta sätt. Det är bra att utbyta och lära dig att du inte är ensam med ditt problem.

Tacksamhet är ett viktigt steg mot försoning
De som letar efter en grupp kan kontakta Nakos, National Contact and Information Center för att uppmuntra och stödja självhjälpsgrupper. Om ingen lämplig grupp är registrerad där borde man upprätta en sådan diskussionsrunda själv. Detta rekommenderas Svenja Jantje Speckin, support konsult på Kiss, kontakt- och informationspunkter för självhjälpsgrupper i Hamburg. Kontaktpunkten kan hjälpa till att hitta fler medlemmar om gruppens ämne kan definieras exakt. Bertold Ulsamer rekommenderade terapeutiska hjälp att förena med föräldrar och barn. "Det är svårt att göra ensam," Även om det var svårt viktigt att utveckla föräldrarna mot tacksamhet, eftersom detta är ett viktigt steg på vägen till Avstämningen var. (Sb)