Ofre för kärnkatastrofer drabbar ofta massiva psykologiska konsekvenser

Efter kärnolyckor kvarstår ofta svårt psykologiskt trauma
Kärnkatastrofer som i Fukushima eller Tjernobyl orsakar skräck och djup rädsla. Rapportering täcker vanligtvis de fysiska och följdskadorna till offer, till exempel Fokusera på cancer eller missbildningar. De mentala såren brukar vanligtvis försummas - även om en så kallad "största olycka som ska antas" (GAU) leder till att många människor lider av svårt psykiskt lidande.

Forskare kräver starkare utbildning av offren
Fler fall av cancer, akut strålsjuka eller genetiska missbildningar: Efter kärnkraftskatastrofer som Tjernobyl (1986) och Fukushima (2011) är särskilt hälsoskador och långsiktiga konsekvenserna av de drabbade i fokus för media. Å andra sidan känner emotionell nöd vanligtvis lite uppmärksamhet, men enligt en ny studie leder ett obehag ofta till massivt mentalt trauma. Forskare vid Fukushima Medical University uppmanar därför människor att bli bättre informerade om de faktiska konsekvenserna av en kärnkatastrof.

Kärnkatastrofer orsakar inte bara massiva fysiska skador på offren utan påverkar också deras psykiska välbefinnande. (Bild: Thomas Bethge / fotolia.com)

Invånarna lider av depression och stressstörning
Detta forskarna rapporterar i tidskriften "The Lancet", där det är en del av en serie tillägnad markera 70-årsdagen av atombomben över Hiroshima och Nagasaki den 6 augusti och 9 1945 pågående radiologiska och psykologiska effekterna av kärnkraftsolyckor. 20 år efter Tjernobylolyckan drabbade många människor i det drabbade området depression och posttraumatisk stressstörning. Detsamma gäller offren för Fukushima: På grund av de vuxna som tvingats lämna sina hem på grund av härdsmälta, nästan 15% av psykiska hälsoproblem påverkas - medan andelen i resten av befolkningen med endast tre procent skulle.

Detta kan eventuellt vara relaterat till de kaotiska förhållandena vid evakueringen och dessutom var inte människor tillräckligt informerade om hälsoriskerna vid den tiden. "Även om strålningsexponeringen för människorna i Fukushima var relativt låg och ingen uppenbar fysisk hälsa förväntas ha psykologiska och sociala problem en förödande inverkan på människors liv", säger studieledaren Koichi Tanigawa.

Läkare bör ägna mer uppmärksamhet åt psykisk stress
Följaktligen måste hanteringen av frågan ändras av de boende informerade, bland annat mer omfattande information om hälsoriskerna och bör få sjukvård intensiva skriver en annan forskargrupp ledd av professor Akira Ohtsuru från Fukushima Medical University i "The Lancet". "Under återhämtningsfasen efter en kärnkraftsolycka kan läkarna kontrollera psykisk stress och erbjuder en allmän fysisk och psykisk vård för de många drabbade invånare som tvingats lämna sina hemtrakter på lång sikt", skriver forskarna i sin artikel.

En viktig aspekt för efter olyckan i Fukushima mars 2011 170.000 invånare inom 30 kilometer hade evakuerats från farozonen werden.Die brådskande sjukvård också betona Kenji Kamiya från Hiroshima University och hans team. Eftersom strålningsexponeringen ökar risken för cancer i livet, är en medicinsk uppföljning av de överlevande viktigt, forskarna skriver i en annan artikel i Lancetserien. Vidare kan "vid höga doser och eventuellt vid låga doser strålning [...] öka risken för hjärt-kärlsjukdom och någon annan icke-cancer", tillade forskarna. Å andra sidan är det fortfarande oklart från vilken strålningsnivå risken för komplikationer ökar. Därför är det viktigt att inte bara undersöka hälsoeffekterna av nukleära olyckor utan även utveckla gränser och skyddsnormer. (Nr)