Lavendelolja lindrar ångest och rastlöshet

Lavendelolja lindrar ångest och rastlöshet / Hälsa nyheter

Lavendeloljaförberedelse underlättar ångest och rastlöshet utan risk för missbruk

14/05/2013

„När man letar efter rätt växtbaserad medicin ska konsumenterna inte leta efter den medicinska växten ensam
det gjordes“, betonar Prof. Dr. med. Theo Dingermann, Frankfurt. „Eftersom de enskilda produkterna ibland är dramatiskt olika.“ Lavendeloljan är ett bra exempel på detta.

Den lugnande effekten av lavendel har uppskattats av de gamla romarna, och till och med idag är lavendel doft en viktig komponent i många kosmetiska produkter. För bara några år sedan lyckades phytorhectics säkra en aktiv ingrediens med silexan från lavendelolja, som är lämplig för produktion av en modern phytopharmacon. Läkemedlet är godkänt i Tyskland för behandling av rastlöshet i ångest hos vuxna över 18 år.

Som farmakologiska studier har visat har det sin effekt - liknande den som godkänts för behandling av generaliserad ångestsyndrom syntetiskt läkemedel pregabalin - på inhibering av presynaptiska kalciumkanaler.

Effekten av växtbaserade läkemedel har dokumenterats vetenskapligt i flera kliniska studier. Jämfört med placebo utvärderades silexan i en studie av 216 patienter som hänvisades till den så kallade „subsyndormal ångest“ lidit, testas. Efter tio veckors behandling har i behandlingsgruppen, både existerande vid början av nedstämdhet, och försämrad sömnkvalitet, betydligt mer förbättrad än i placebogruppen (Kasper, J. et al:. Int Clin Psychopharmacol 2010; 25:e ..: 277-87).

Effekten av silexan jämfört med bensodiazepin lorazepam undersöktes i en studie av 77 patienter med generaliserad ångestsyndrom. Att ta lavendeloljepreparatet efter sex veckors behandling har resulterat i jämförbara positiva effekter som bensodiazepinen. (Woelk, H., Schläfke, S.: Phytomedicine 2010; 17: 94-9).

I motsats till bensodiazepinerna, som kan ge ett beroende redan efter en till två veckor, är växtbaserad medicin fri för en sådan fara. Detta är ett viktigt argument, särskilt för mindre klagomål som kan påverka den drabbade människans livskvalitet på ett allvarligt sätt. (KFN 3/2013 - 14.05.2013)

Bild: Marianne J.