Sjuklönen fortsatte även trots sjukskrivning med läkare

BSG: Försäkrade måste vara i tid för att arbetsläkaren ska ha arbetsoförmåga
Kassel (jur). Om en läkare felaktigt meddelar en patient för sent att han fortfarande inte kan arbeta, kan sjukförsäkringsfonden inte helt enkelt avbryta sjukpenningen. Om funktionshindrade försäkrade "allt i sin makt" gjort så att ingen tidslucka mellan den första och efterföljande sjukskrivning uppstår ett fel av läkaren inte bör vara på hans bekostnad, avgjort torsdag maj 11, 2017, den federala socialdomstolen (BSG ) i Kassel (Az.: B 3 KR 22/15 R). I ett sådant exceptionellt fall skulle sjukförsäkringen fortsätta att betala sjukpenning.

Varje år får flera hundra tusen anställda sjukpenning. Detta betalas av sjukförsäkringsbolagen, om den försäkrade var sjukledighet i mer än sex veckor. Även om den sjuka försäkrade avskedas, fortsätter rätten till sjukpenning för samma sjukdom i upp till 78 veckor.

Om den felaktiga behandlingen inte har några konsekvenser för patienten är detta juridiskt irrelevant. (Bild: Zerbor / fotolia.com)

Förutsättningen för detta är att det inte finns några tidsskillnader mellan den första sjukskrivningen och uppföljningscertifikaten. Fram till den 22 juli 2015 föreskrev lagen att före utgången av den första sjukskrivningen var arbetsoförmågan att bli omcertifierad för den efterföljande perioden. Om den försäkrade kom bara en dag efter utgången och därför för sent till doktorn, förlorades sjukpenningen.

Lagstiftaren förbättrade lagen. Nu är det möjligt att det förnyade intyget om arbetsoförmåga utfärdas en arbetsdag efter utgången av den tidigare sjukskrivningen utan att förlora sjukpenningskravet. Ändå leder förseningar bortom detta också till en förlust av kontantbalansen.

I det fall som nu beslutades var fortfarande käranden från Eifelregionen fortfarande föremål för den tidigare förordningen. Kvinnan lider av depression. Hennes arbetsgivare hade avslutat henne. När hennes anspråk på sjukpenning fortsatte att betalas av arbetsgivaren efter sex veckor, var hon betalad sjukskrivning från Handelskrankenkasse för hennes oförmåga att arbeta.

I slutet av sin sjukskrivning krävde hon ett uppföljningsintyg från sin familjedoktor. Kvinnan, som fortfarande lider av depression, påpekade att det inte fanns någon tidsgap mellan det första och uppföljningscertifikatet. Annars skulle hon förlora hennes sjukersättning.

Familjedirektören trodde inte att det var nödvändigt. En dag senare gick hon till specialistläkaren, som kunde ta henne av med sjuk igen.

Men det var precis en dag sent, enligt de tidigare reglerna. Eftersom kvinnan inte mottagit intyget om förnyad arbetsoförmåga i rätt tid, vägrade sjukförsäkringen att fortsätta sin sjukpenning.

Den försäkrade flyttade till domstol. Hon hade gett representationer till sin familjläkare i god tid, och hon hade fortsatt att vara sjuk. Det borde inte anklagas för henne att hennes familjedoktor inte skrev bort henne ännu. Hennes läkare noterade även i sina anteckningar att hon fortfarande var sjuk. Läkaren är också en kassaläkare och står därmed i "rättssystemet" för sjukförsäkring. Därför är det medicinska felet också hänförligt till sjukförsäkringen. Hon måste fortsätta att betala sjuklön.

BSG gav kvinnan just nu. Enligt de lagaregler bör det i princip inte finnas någon tidsavdelning mellan den individuella sjukskrivningen. I så fall är sjukersättningskravet förlorat. Det här beslutades redan av den 1: a BSG senaten senast den 16 december 2014 (Ref .: B 1 KR 31/14, B 1 KR 35/14 och B 1 KR 37/14, JurAgentur-anmälan från dagen för domen).

Vid den tiden hade dock Kassel-domarna också sett undantag. Om familjen läkaren inte har erkänt en medicinsk oförmåga felaktigt och inte har utfärdat motsvarande sjukskrivning, kan han undantagsvis fortfarande ha sjuklön. I ett sådant fall har emellertid försäkrade problemet att deras oförmåga att arbeta ännu inte dokumenterats.

En fordran på fortsatt sjukpenning kan emellertid även existera om intyg om arbetsoförmåga utfärdades sent eller inte av icke-medicinska skäl, beslutade 3: e BSG-senaten. Detta är fallet här.

Kvinnan var otvistat fortfarande sjuk. Hon hade i tid rapporterat till sin läkare för uppföljningsintyg. Hon påpekade även att det inte fanns någon tidsavbrott mellan sjukskrivningen. Hon gjorde allt hon kunde för att få hennes sjukpenning.

Läkemedlets fel bör därför inte vara på deras bekostnad. Detta är också nödvändigt av jämställdhetsskäl. Om det på grund av läkarvårdens läkarvård, efterlevnad av arbetsbeloppet efterlevs och sjukpenning betalas, måste detta även gälla av icke medicinska skäl.

Men även doktorn var inte riktigt en skandal. Även om lagen tydligt föreskriver att det inte kan uppstå tidsavbrott mellan den individuella sjukfrånvaron. Däremot föreskriver de underordnade riktlinjerna från federala gemensamma kommittén för läkare, kliniker och sjukförsäkringsfonder att doktorn kan utfärda ett sjukskrivningsbrev sju dagar med retroaktiv verkan.

Läkaren är då inte skyldig att han har dessa riktlinjer och inte lagen i sikte. Hälsosäkringarna var medvetna om de olika riktlinjerna, eftersom de hade varit inblandade i designen. Det skulle därför vara olagligt om den försäkrade har gjort allting rätt, vill kupongerna enligt lagen ha undertryckt sjukpenningen. fle / mwo