Immunskydd på grund av patogenspänning under uppfattningen

Förbättrat immunskydd för barn på grund av höga nivåer av patogenförorening vid tidpunkten för uppfattningen

2014/04/18

Enligt den senaste rapporten från Max Planck-institutet för demografisk forskning (MPIDR) i Rostock, om en infektionssjukdom vid infektionstiden infekterar ett barn, kommer det senare att vara mer resistent mot patogener. Den höga nivåen av patogenexponering som föräldrarna utsätts för leder tydligen till ett slags naturligt skydd i vaggan.

Forskarna i Max Planck-institutet för demografisk forskning kunde använda exemplet „av dödliga mässling och smittkoppsepidemier i den kanadensiska provinsen Quebec i 18th century“, visa för första gången att belastningen av patogener vid tidpunkten för uppfattningen har en signifikant inverkan på barns motstånd mot framtida infektionssjukdomar. „ Barn som tänkades där under mässlingvågen 1714-15 dog mycket mindre ofta vid smittkopplingens början 15 år senare än barn som hade blivit tänkta före mässlingarna“, rapporterar MPIDR. Resultaten av den aktuella studien publiceras i tidningen av MPIDRs biologemograf Kai Willführ och Mikko Myrskylä från London School of Economics and Political Science „PLOS ONE“ publicerat.

Generering under mässlingvågan förbättrar motståndet mot koppor
Forskarna skriver att tiden för deras födelse för många av barnen under smittkoppsepidemin omkring år 1730 om liv eller död bestämdes. Eftersom „Sannolikhet att dö av smittkoppor, var bara en sjundedel av för tänkt under mässling våg 1714/15 Barn „normal“ Sandsynligheten för dödsfallet för sina syskon, som var tänkt och född före utbrott av mässling“, rapporterar Max Planck Institute. Barnen skulle dock ha betalat ett högt pris för detta. „Dödligheten hos barn, som var så motståndskraftig under koppar, var tre gånger så hög som hos smittkoppliga mottagliga syskon under perioden mellan sjukdomsvågorna 1714/15 och 1730“, så MPIDR på.

Föräldrar överlåter immunskydd till sina barn
Den aktuella studien visar „För första gången för människor kan föräldrarna förbereda sina barn för kommande sjukdomar“, betonade studieförfattaren Willführ. Här är en så kallad „funktionell transgenerationell effekt“, på grund av „Mekanismen kan inte vara ren genetisk, ej heller är resistansen utvecklad begränsad till enskilda patogener.“ Vid tidpunkten för uppfattningen utsattes föräldrarna för en ökad belastning av mässling, vilket inte bara ger barnen mer skydd mot den här infektionen, men också, „Försvaret mot patogener fungerade tydligen bättre i nästa generation, även i kampen mot andra sjukdomar som de farliga smittkopporna“, rapporterar Max Planck Institute. Willführ tillade att barnens immunförsvar verkar optimeras för en högbördsvärld när den senare var hög i uppfattningen. I en värld med få patogener skulle barnets immunförsvar tyvärr fungera sämre.

Mer än bara en immunisering
Forskarna är övertygade om att de observerade effekterna berodde på patogenbelastningen under uppfattningen, eftersom när barnen föddes var mässlingvågan redan över. „Mässling kan endast ha ett incitament under framväxten och graviditetsfasen, som föräldrarna sedan överförde till nästa generation“, förklarade Kai Willführ. Det kan emellertid inte antas att barnen helt enkelt blivit immuna. Även om mamman kunde vidarebefordra sin egen immunisering med antikroppar mot avkomman, som arbetar under graviditeten på moderkakan och efter födseln på moderns mjölk, men skyddar detta försvar „bara mot samma sjukdom, mot vilken moderen var immun“, rapporterar MPIDR. I den aktuella studien var barnen emellertid särskilt resistenta mot en helt annan sjukdom, nämligen koppor.

Bättre förståelse för utvecklingen av försvarssystemet
Som en databas använde forskarna informationen om födelser och dödsfall från kopior av gamla kyrkböcker, „som hade lett den historiska befolkningen i St. Lawrence Valley i den kanadensiska provinsen Quebec“, så meddelandet om MPIDR. Födelsekohorterna studerades från 1705 till 1724 och deras dödlighet fram till år 1740, där det var forskarna för första gången möjligt att separera dödlighetseffekterna av olika sjukdomar, „eftersom de individuellt spåra barnens livshistorier individuellt och samtidigt omfattade anslutningen till syskonen.“ Resultaten från den aktuella studien bidrar väsentligt till förståelsen av immunförsvarets generationsutveckling. Det sätt på vilket informationen om patogenbelastningen överförs vid tidpunkten för uppfattningen är emellertid oklart. (Fp)