Immunolog Jonas Salk Uppfinnare av den första Polio-I

Uppfinnare av poliovaccin: Jonas Salk skulle vara 100 år gammal idag

26/10/2014

Jonas Salk, som föddes i fattigdom, blev en av de mest framgångsrika forskarna i USA och utvecklade det första vaccinet mot polio. Med denna upptäckt var immunologen instrumental i kontrollen av polio. Vetenskapsmannen fick emellertid aldrig några signifikanta priser.

Bekämpa rädslan
Jonas Salks kamp mot polio var också en kamp mot rädsla. „Att vara rädd för rädsla är den starkaste av alla känslor“, han sa det en gång „Los Angeles Times“, som nyhetsbyrån dpa rapporterar nu. „Jag lärde mig hur viktigt det är att befria människor från deras rädsla.“ Under en lång tid polio som drabbade tusentals människor runt om i världen sedan slutet av 19-talet och ledde till döden eller permanent förlamning, en enorm källa till oro.

Den 1995-dödade immunologen Salk forskat i årtionden tills han äntligen 1955 hittade det första vaccinet mot polio. Till följd av detta fanns polio på nolltid. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) anses de flesta industrialiserade länder fortfarande vara poliofria idag. Efter upptäckten blev forskaren en berömd stjärna i sitt amerikanska hemland, åtminstone hos patienter. För kollegor skulle Salk, som hade vunnit 100 den 28 oktober, vara extremt impopulär under hela sitt liv.

Inga signifikanta utmärkelser mottagna
Forskaren fick aldrig Nobelpriset eller andra stora utmärkelser. Även i USA: s National Academy of Science, valdes han aldrig. Bara den lika högt respekterade Salk Research Institute i Kalifornien hörde till forskaren. Men det var också hans eget. „Jag skulle aldrig ha blivit medlem i detta institut om jag inte själv hade grundat det“, Salk sa i ett av hans sällsynta intervjuer. Kollegor anklagade honom offentligt för att ha varit förgäves och samarbetsvillig och har försummat bidragen från andra forskare i sin forskning eller dold. I synnerhet med Albert Sabin argumenterade Salk. Sabin hade utvecklat ett poliovaccin strax efter Salks upptäckt, vilket också bidrog till att minska sjukdomen. Trots detta fungerade de två forskarna inte tillsammans, men förgiftade sig offentligt. än „ren köks kemi“ betecknade Sabin Salks uppfinning. „Han har inte upptäckt någonting.“

Salk sökte också efter ett vaccin mot hiv
Salk, född i New York 1914, släppte emellertid inte sin väg. „Jag följer mina egna regler.“ Den fattiga forskarens judiska far var Schneider. Salk började snabbt på forskning efter att ha studerat medicin vid Michigan och Pennsylvania universitet. Han gjorde detta delvis med ovanliga metoder. Så han testade först poliovaccinet på sina tre söner. Den vetenskapliga karriären var dock inte över för Salk efter hans stora upptäckt. Till och med på 1980-talet forskade han för ett vaccin mot hiv. På den tiden bodde han redan i Kalifornien där han fick sin „Science Cathedral“, som han kallade henne.

Forskare har inte patentuppfinning
Han var emellertid inte framgångsrik i kampen mot hiv. Vid 80 års ålder dog Salk av hjärtsvikt den 23 juni 1995. Därefter uttryckte några kollegor sin vänlighet. „Han var en av greatsna i amerikansk medicin när det gäller vacciner“, säger AIDS-forskaren Anthony Fauci. Salk hade aldrig blivit rik på sin uppfinning, han hade inte ens patenterat den. Strax efter frisläppandet av vaccinet den 12 april 1955 sa han i en intervju, om någon, att patentet tillhörde människor. „Det finns inget patent. Kan du patentera solen??“

Poliopatogener finns över hela världen
Med undantag för polarområdena kan poliopatogenen hittas över hela världen. Sedan uppfinningen av vacciner och det konsekventa genomförandet av vaccinationsåtgärder har den frekventa förekomsten av sjukdomen minskats till några områden. Polio (poliomyelit) är en infektionssjukdom som orsakas av poliovirus, som påverkar ryggmargens muskelstyrande nervceller och kan leda till permanent förlamning eller till och med döden. Speciellt barn mellan tre och åtta år påverkas. Efter en inkubationsperiod finns det en tre dagars sjukdom med feber, ont i halsen, trötthet, frekvent diarré och illamående och kräkningar. I mer än tre fjärdedelar av de drabbade, så kallas så kallad abortiv poliomyelit utan konsekvenser. (Ad)