Dela med sig:
Hjärnstimulering kan förbättra tal efter stroke
Patienterna förlorar sin förmåga att tala genom hjärnskador
Skadas ( "talade dominerande hemisfär") i ett slag det organ som ansvarar för språk, läsa och skriva halvklotet, finns det ofta språkstörning (afasi). Beroende på deras omfattning och lokalisering kan de variera i svårighetsgrad: Hörsel av drabbade personer, t.ex. men förstår inte innehållet i orden. Andra afasi förstår däremot innehållet i det som har sagts men kan inte reproducera det. Majoriteten av patienterna lider av ordfindningsstörningar och behöver därför lära sig både språk och grammatik som ett främmande språk från början.
Hjärnstimulering kan betydligt förbättra talet efter en stroke. (Bild: psdesign1 / fotolia.com) I framtiden kan bra stöd ges av elektrisk hjärnstimulering. Detta demonstrerades av läkare från Berlin Charité med hjälp av en liten modellstudie. Neurologerna insett att talförmågan hos strokepatienter kunde förbättras med hjälp av yttre elektriska stimuli på huvudet. Forskarna presenterade sina resultat vid det 60: e årliga vetenskapliga mötet i Tyska föreningen för klinisk neurofysiologi (DGKN) i Düsseldorf.
Berlinforskare undersöker 26 stroke patienter
26 manliga och kvinnliga patienter hade deltagit med kronisk afasi ( "mållös") i studien som behandlades under åtta dagar två gånger om dagen i 20 minuter vardera med likström stimulering. Den svaga elektriska strömmen ledde läkarna genom två externt fästa elektroder genom skallebenet i hjärnan. Dessutom avslutade ämnena en språketräning i ca tre timmar för att lära sig namngivning av objekt som "ljus" eller "ballong" igen. Medan en grupp fick "riktig" elektrisk ström under övningarna fick de andra patienterna skamstimulering.
Det visade sig att inledningsvis både grupper gynnades av språkutbildning och förbättrade sin förmåga att tala. "Men gruppen med rätt stimulans gjort större framsteg," Professor Agnes Flöel, neurolog vid Berlin Charité, till nyhetsbyrån "dpa" sa. "Vid varje möte har det observerats en något större ökning av lärande än i gruppen med sken stimulans." Efter åtta dagar, skillnaden enligt Agnes Flöel redan hade varit "ganska stor". Enligt detta, efter behandlingen, skulle patienterna ha gjort framsteg när det gäller att namnge föremål, men också i vardagliga aktiviteter som shopping eller en konversation med läkaren. De positiva effekterna skulle ligga i ungefär ett halvt år, berättade experten. "Våra resultat ger det första beviset från en randomiserad kontrollerad studie som transkraniell likström stimulering kan förbättra de funktioner och händelserelaterad resulterar i kronisk afasi," skriver forskarna i sin artikel.
Talstörning utgör inte mental retardation
Tidigare studier har visat att svaga elektriska impulser kan ha en positiv effekt vid strokebehandling, t.ex. hos patienter med motorunderskott som ett resultat av plötslig inbrott av hjärnsjukdom. Studien av afasi patienter är emellertid svårare enligt studiechefen. För att de drabbade i afasi har förlorat sitt språk, men om inte andra hjärnområden påverkas, är de inte mentalt funktionshindrade. Sinnet är obehindrat, men patienter kan inte längre upprätta sambandet mellan ett objekt och dess namn. "Det betyder att de känner igen ljuset, men de kan inte hitta ordet", förklarar Flöel. Den DGKN Congress president Alfons Schnitzler, en hjärnforskare vid Universitetssjukhuset Dusseldorf, beskrev studien som en "milstolpe" mot en terapeutisk användning av icke-invasiv hjärnstimulering i strokepatienter, budskapet om "dpa". Enligt Flöel borde en större studie med 150 till 200 patienter på olika platser nu följas. (Nr)