Hjärnpacemaker kan hjälpa Parkinsons patienter

Parkinsons sjukdom: hjärnpacemakern håller impulsivt beteende i kontroll

Parkinsons sjukdom är en obotlig kronisk progressiv sjukdom i centrala nervsystemet. Det finns dock behandlingsalternativ som gör livet för Parkinson mer uthärdligt. Patienterna kan bland annat dra nytta av hjärnpacemakern.

Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i Tyskland

Enligt German Society of Neurology (DGN) är Parkinsons sjukdom en av de vanligaste sjukdomarna i centrala nervsystemet. Enligt beräkningar påverkas mer än 400 000 personer i Tyskland. Parkinsons är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Den nervösa sjukdomen är fortfarande obotlig, men det finns behandlingsalternativ som gör livet mer uthärdligt för de drabbade. Djup hjärnstimulering (THS) lindrar inte bara rörelsestörningar i avancerad Parkinsons sjukdom, det stabiliserar också humör, forskare har nu upptäckt.

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i Tyskland. Forskare har nu upptäckt att en hjärnpacemaker inte bara lindrar rörelsestörningar utan också stabiliserar patientens humör. (Bild: Astrid Gast / fotolia.com)

Djup hjärnstimulering förbättrar tillståndet

Hur DGN och den tyska Parkinson Society (DPG) rapporterade i ett gemensamt pressmeddelande som publiceras i tidskriften "Lancet Neurology" ytterligare utvärdering av en fransk-tysk studie (EARLYSTIM) motbevisade rädsla för att det kirurgiska ingreppet emotionella svängningar och impulskontrollstörningar i Parkinsons patienter kunde förstärka.

"Tvärtom visar utvärderingen av EARLYSTIM-studien att fluktuationer under stimuleringsbehandling minskar till och med. THS förbättrar tillståndet signifikant och i en grad som inte kan uppnås med medicinering ensam, säger professor Dr. med. Günter Deuschl från DGN.

"Studien ger en stark fall THS rekommenderas även för utvalda patienter med neuropsykiatriska fluktuationer eller impulskontrollstörningar", säger professor Rüdiger Hilker-Roggendorf, överläkare vid institutionen för neurologi vid Klinikum Vest (Recklinghausen) och styrelseledamot i DPG.

Redan 150 000 patienter behandlades framgångsrikt

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom där bland annat celler i den så kallade svarta substansen (Substantia nigra) dör i hjärnan. Dessa celler producerar messengerdopaminet, vilket är t.ex. viktigt för kontroll av motoriska färdigheter.

Om dopamin saknas kommer de typiska motoriska symtomen som att sänka hastigheten på rörelse, stimulering, talproblem, tremor och styvhet i armarna och benen.

Djup hjärnstimulering (THS) - ibland kallad hjärnpacemaker - kan hjälpa till om rörelsestörningar inte kan kontrolleras adekvat genom medicinering.

I en operation implanteras mikroelektroderna i hjärnan, vilket hämmar svaga hjärnvågor med svaga störningar. Mer än 150 000 patienter världen över har framgångsrikt behandlats med denna metod.

Pulskontrollstörningar är vanliga

Några experter fruktade emellertid att processen skulle kunna öka risken för oinskränkt beteende som spelberoende och sprit eller otryggt sexualitet.

Huruvida orsaken till dessa så kallade hyperdopaminerga störningar ligger i själva sjukdomen eller i den elektriska stimulansen, kunde inte särskiljas utan detaljerad utredning.

Att impulsstörningar är vanliga, men hade nyligen publicerat en studie italienska 251 Parkinsonpatienter avslöjade lider redan från motoriska komplikationer av läkemedelsbehandling (dyskinesier):

Andelen personer med impulskontroll störning var 55 procent och i 36 procent av fallen betraktades detta som kliniskt meningsfullt.

"Denna senaste sub-analys av EARLYSTIM studie visar hög vetenskapliga bevis för att störningar i beteende och humör reglering kan förbättras när patienter får en tidig THS och sedan dosen av medicinen kan minskas", säger professor Hilker-Roggendorf.

Förbättrad livskvalitet

Initiala resultat från den 251-patientstudien som finansierades av det tyska hälsovårdsministeriet och tillverkaren av hjärnpacemakern publicerades för fem år sedan.

Vid den tiden hade forskarna som leds av studieleder, professor Deuschl, gjort livskvaliteten ett centralt mål för studien.

Parkinsons patienter som också behandlades med djup hjärnstimulering hade en högre livskvalitet än de som bara hade fått mediciner.

Lägre humörsvängningar, bättre impulskontroll

Uppföljningsanalysen visar att under en THS förbättras även de emotionella fluktuationerna hos patienterna. Hos patienter som endast fick medicinering var de neuropsykiatriska fluktuationerna oförändrade.

Med en ytterligare THS minskade motsvarande poäng på Ardouin Scale (Parkinsons sjukdom Ardouin Scale) med 0,65 poäng.

Mycket stor var skillnaden även med hyperdopaminergen beteende (impulsstörningar, hypomani, volatilitet): Med THS ökade värdet med 1,26 poäng från - jämfört med en ökning på 1,12 poäng när patienten fick bara medicinering.

Å andra sidan hittades ingen skillnad i så kallade hypodopaminerga beteendestörningar, såsom apati och depression, oavsett om patienterna endast fick mediciner eller THS.

"Studien svarar viktiga frågor om behandling av patienter med Parkinsons sjukdom lider av en instabil sjukdomens svårighetsgrad med humörsvängningar och beteendestörningar lida," säger professor Hilker-Roggendorf.

"Medicinsk inducerad impulskontrollsjukdom kan förbättras med THS, och apati och depression ökar inte med THS. THS kan användas i lämpliga patienter redan i mellansjukdomsteget med god effekt och tillräcklig säkerhet. "(Ad)