Invånarna behöver komma överens om att öka pensionskostnaderna
Karlsruhe (jur). Vårdhem får inte kräva en högre ersättning hem utan samtycke av dess invånare. Den representerar en onödig skada för konsumenterna när hem kontrakt ger för ensidig höjning av avgifter, den federala högsta domstolen (BGH) i Karlsruhe på fredag 3 Juni 2016 publicerade dom härskade (Az. III ZR 279/15). Först när invånarna vägrar betala ökar, hem operatören kan denna efterfrågan genom domstol.
Således var BGH konsumentförbundets federala förening (vzbv) rätt. Detta hade väckt en sjukhusoperatör från Ruhrområdet för utelämnandet. Stubbarna var institutionens hemkontrakt och ersättningsreglerna däri.
Invånarna måste komma överens om att öka kostnaden för boende. Bild: Robert Kneschke-fotoliaBostadsbidrag är enligt social lagstiftning fastställd i särskilda ramavtal med myndigheterna för boende vars boende betalas av socialvårdsverket eller socialförsäkringen. Ändå reserverade hemoperatören en ensidig ökning av boendeavgiften, "om den tidigare beräkningsbasen ändras" och ökningen är lämplig. Detta gäller ännu mer för invånare som betalar hemmet privat. Operatören åberopade lagen om bostads- och tillsynsavtal.
Förbundsdomstolen (BGH) stoppade detta förfarande med sin dom av den 12 maj 2016. En ensidig prishöjning av hemoperatören är inte tillåten och oproportionerligt nackdelar den boende. Precis som i hyresrätt, där en hyresvärd kräver hyresgodens godkännande för en avsedd hyresökning, gäller detta även för bostadsboende enligt lagen om bostads- och omsorgsavtal.
Inte bara privata betalare, utan även invånare för vars bostad socialförsäkringsverket eller långtidsvården betalar, måste komma överens om en löneökning. Endast om hemvisten förnekar detta samtycke kan hemoperatören försöka hävda denna domstol.
Lagstiftaren hade också goda skäl till sin nya lagbestämmelse att hemoperatörer inte ensidigt kan sätta en avgiftsökning. Även om federala föreningen för privata leverantörer av sociala tjänster hade varnat för att hemoperatörer skulle behöva klaga varje gång en bosatt nekade sitt samtycke att öka avgiften. Detta skulle leda till onödiga rättegångar.
Samtyckeskravet var emellertid avsett att skydda äldre, vårdbehov eller funktionshindrade, från nackdelar och att "möta deras önskan om mer självbestämmande", säger BGH. Lagstiftaren vill stärka konsumenterna som "lika förhandlings- och avtalsparter". Bostadsledaren kan således bestämma om han överensstämmer med den avsedda höjningen av avgifter eller om han till exempel utnyttjar sin speciella rätt till uppsägning. fle / mwo