Kön kan inte bestämma PKV-bidrag

Generaladvokaten för EG-domstolen kräver unisex försäkringsräntor. Kön får inte besluta om bidrag till den privata sjukförsäkringen.

(06.10.2010) Könsspecifika försäkringspremier finns inte längre enligt ideerna från Juliane Kokott, generaladvokat vid EG-domstolen. Till exempel brukar den vanliga praxis inom sjukförsäkring och livförsäkring för att göra bidraget beroende av kön strider mot diskrimineringsförbudet.

Likabehandling av män och kvinnor är grundläggande för unionen
Likabehandling av män och kvinnor är en av de viktigaste rättsliga problemen på EU-nivå. Direktiv 2004/113 / EG, som liknar män och kvinnor, är redan aktuellt „Tillgång till och leverans av varor och tjänster “ borde uttryckligen motsätta sig ojämlik behandling och diskriminering på grund av kön. Enligt tydlig rättspraxis gäller den också för försäkringsavtal som nyligen ingåtts efter den 21 december 2007 och förbjuder i princip att könsfaktorn beaktas vid beräkningen av försäkringspremier och förmåner. Vissa försäkringsbolag har dock hittills kunnat åberopa undantag från direktivet, eftersom olika förmåner och priser är tillåtna om “Kön är en bestämd riskfaktor och detta kan dokumenteras med relevant och exakt aktuariell och statistisk data“, förklarade Juliane Kokott. Detta undantag, och särskilt dess nuvarande tillämpning i exempelvis hälso- och livförsäkring, är oförenlig med EU: s grundläggande rättigheter och därför olaglig, enligt generaladvokaten.

Tydliga bevisbara biologiska skillnader ges inte
Den belgiska konsumentorganisationen „Association Belge of Consommateurs Test-Achats“ och två personer som hade överklagas undantag direktiv 2004/113 innan den belgiska författningsdomstolen, den belgiska författningsdomstolen vände nu EU bedömer att bedöma om de omtvistade undantagen mot principen om EU-lagstiftningen om likabehandling av kvinnor och män. Juliane Kokott har i samband med ärendet (Az: C-236/09) utarbetat den lagliga åsikt hon just har lagt fram och drar slutsatsen att det endast är „tydligt bevisliga biologiska skillnader mellan könen“ kan motivera en skillnad i behandlingen. Detta ges till exempel under graviditeter, men inte på något sätt statistiskt längre livslängd för kvinnor. Eftersom den försäkrades livslängd är mer beroende av andra faktorer som den sociala miljön, kost, konsumtion av stimulanser eller droger, stress på jobbet och i vardagslivet, fritidsaktiviteter etc. än kön.

Introduktion av „unisex tariff“ krävde
I sitt yttrande till EG-domstolen betonade generaladvokaten vikten av likabehandling av män och kvinnor och förklarade att kön såväl som ras och etniskt ursprung „Oskiljaktigt kopplad till den försäkrades person“ är. Även vid utformningen av försäkringsprodukter kan könet inte anses vara avskilt från den försäkrades person. Dessutom har standardbefrielserna lett till en fundamentalt annorlunda behandling av manliga och kvinnliga försäkrade. De män och kvinnor fortfarande ofta betala olika premier för livet, pensioner, hälso- och bilförsäkring, kan inte motiveras i yttrandet från generaladvokaten och efterlyser därför ett avskaffande av undantag och införandet av en „unisex taxan“ hos försäkringsbolagen.

Försäkring mot borttagande av undantag
Avsikten med generaladvokaten Juliane Kokott att avskaffa undantagen och beräkningarna baserade på dem, och att ersätta dem med ett generellt lika stort bidrag för båda könen, orsakar nervositet i försäkringskretsar. För med “Unisex priser”, Om kön inte ingår i beräkningarna skulle alla komplicerade könsbaserade försäkringsmodellerna helt kollapsa och en ökning av den genomsnittliga premienivån skulle vara mycket sannolikt. Generalförbundet för den tyska försäkringsbranschen (GDV) hoppas för närvarande att generaladvokaten inte kommer att råda med sina argument.

Övergångsplan om tre år planerad
För att inte äventyra rättssäkerheten för pågående försäkringsavtal föreslår generaladvokaten i EG-domstolen nämligen att ta bort undantagen för direktiv 2004/113 / EG, men att hänvisa denna ogiltigförklaring endast framtida försäkringsavtal. Dessutom föreslår Juliane Kokott att försäkringsbolagen får en övergångsperiod på tre år efter att domstolen har avkunnat domen. Domstolens avgörande väntas komma nästa år, med domarna inte bundna av generaladvokatens förslag, men för det mesta följde de tidigare. (Fp)

Läs också:
Privat sjukförsäkring: Värt en förändring?
Spara på privat sjukförsäkring
PKV: tjänster och kvalitet en förändringsskäl?
Förbundsregeringen: miljarder för PKV
PKV-förändring är inte alltid meningsfullt

Bild: Margot Kessler