Hjärngener bestämmer stressbehandlingen
Effekterna av stress i hjärnan är förutbestämda av generna
2014/08/18
Enligt resultaten från en nyligen genomförd studie av MedUni Vienna är känsligheten för stress i stor utsträckning bestämd av generna. „Våra gener bestämmer vilka spår som lämnar stress i hjärnan“, så meddelandet från Medunen. De enskilda genetiska förhållandena är direkt relaterade till effekten av stress på våra känslomässiga centra, rapporterar forskargruppen ledd av studieledaren Lukas Pezawas. Deras resultat har forskarna i den kända handelstidningen „Journal of Neuroscience“ publicerat.
Stress kan ha extremt olika effekter på människor, för inte alla människor reagerar omedelbart på livshändelser av lika stor betydelse, enligt Medun Vienna. „Vissa utvecklas genom kriser, men andra bryter och lider av depression, till exempel“, forskarna skriver. Dessa individuella skillnader skulle „bestämd av ett komplext samspel av depressiva genvarianter och miljöfaktorer.“ Forskarna i MedUni har enligt sina egna uppgifter tillsammans med internationella samarbetspartners lyckats demonstrera detta för första gången, „att det finns interaktioner mellan stressiga livshändelser och vissa riskgenvarianter, som därefter förändrar hippocampusvolymen på ett hållbart sätt.“
Stressiga livshändelser påverkar hippocampus
Hippocampus är en nödvändig „Växlingsstation i emotionsbehandling och betraktas som ett centralt gränssnitt i stressbehandlingen“, förklara Pezawas och kollegor. Från tidigare studier var det redan känt att denna hjärnregion är mycket känslig för stress. „I stress, som tolkas som en fara för organismen ("nöd"), förlorar den volymen, vilket ofta observeras hos depressiva patienter och är ansvarig för några av de kliniska symptomen“, rapporterar Medun Vienna. Men i gengäld kunde „positiv stress ("Eustress"), som det förekommer i känslomässigt stimulerande sociala situationer, ens leder till en ökning av hippocampusvolymen.“ Effekten av stressiga livshändelser på hippocampusens storlek beror dock inte uteslutande på miljöfaktorer, men bestämmer generna enligt aktuella studieresultat, „om samma livshändelse leder till en ökning eller minskning av hippocampalvolymen“
Gener med betydande inflytande på stresshantering
Enligt forskarna bestäms således generna, „om stressen är bra eller dålig för vår hjärna.“ Ju mer riskgener en människa har, desto mer negativ påverkan på hippocampusens storlek från negativa livshändelser, rapporterar forskargruppen leds av Lukas Pezawas. „Med eller utan några riskgener kan denna livshändelse även ha en positiv effekt“, forskarna skriver vidare. Initialt hade forskarna sin studie vid institutionen för psykiatri och psykoterapi vid Medun Vienna „Livshändelser som dödsfall i familjen, skilsmässor, arbetsförlust, ekonomiska förluster, omlokalisering, allvarliga sjukdomar eller olyckor kvantifieras hos friska frivilliga.“ Därefter utfördes en högupplösande anatomisk magnetisk resonanstomografi i hjärnan för bestämning av hippocampusvolymen. Forskarna jämförde också de erhållna genetiska data.
Stress kan också ha en stimulerande effekt på hjärnan
Detta visade det „Personer med de tre genvarianterna anses vara deprimerande hade en mindre hippocampus i ett lika antal stressiga livshändelser än de med färre eller ingen av dessa genvarianter“, förklarade studieledaren Lukas Pezawas. Däremot skulle personer med endast en eller ingen av dessa riskgener ha en förstorad hippocampus i liknande livshändelser. På hennes hjärna verkade stressen tydligen stimulerande. Forskarna drar slutsatsen att studieresultaten bekräftar vikten av gen-miljöinteraktioner som en determinant av hippocampalvolymen. „Dessa fynd är viktiga för att förstå neurobiologiska processer i stressrelaterade sjukdomar som depression eller posttraumatisk stressstörning“, rapporterar studiechef Pezawas. „Det är våra gener som i slutändan sätter kursen, om stress gör oss psykiskt sjuka eller främjar vår mentala hälsa.“, Pezawas fortsätter. (Fp)
Bild: Wolfgang Pfensig