Vårrengöring Infektionsrisker på grund av Hanta-virus i dammet

Läkare varnar om Hanta virusinfektioner under vårrengöringen

Och om igen rapporter om en ökad erfarenhet av Hanta infektioner under de senaste åren har orsakat uppståndelse. I en nyligen tillkännagivandet, forskare varnar för Goethe-universitetet i Frankfurt am Main framför infektionsrisken det vill säga bland annat genom dammet upp under våren rengöring.

"Den som inhalerar damm under vårrengöringen utsätter sig för ökad risk för infektion från Hanta-virus i vissa delar av Tyskland", enligt universitetet. Eftersom det i stoftet också kan vara utsöndringar av de röda kycklingarna, Om det damm som laddades med virus, till exempel under rengöringsarbetet inom jordbruk och skogsbruk, snurrade upp och inandade, kunde det komma till infektionen. På grundval av långvariga dataserier har forskarna vid Goethe-universitetet och Senckenberg Biodiversity and Climate Research Center utvärderat utvecklingen av Hanta-virusinfektioner i Tyskland. Deras resultat publicerades i tidningen "PeerJ".

I det uppvuxna dammet under våren kan hushållet innehålla Hanta-virus, vilket senare orsakar en infektion. (Bild: alexlmx / fotolia.com)

Röda kycklingar av huvudtransducrarna

Hanta-virusen (Puumala virus, PUUV) sänds i Tyskland främst av den röda chickadeen (Myodes glareolus), förklarar forskarna. Musen i sig blev inte sjuk, men kunde vidarebefordra patogenerna till människor på olika sätt. Till exempel är en infektion genom en röd chickbit möjlig. Rester av avföring och urin samt patogenhaltiga aerosoler, som virvlar upp och inandas med damm, bildar en möjlig infektionsväg, enligt forskarna. Infektionerna är farliga på grund av hemorragisk feber och ökad tendens att blöda, vilket kan leda till akut njursvikt.

Spatiala, tidsmässiga och säsongsbetonade infektionsmönster

Sedan 2001 finns det en rapporteringsskyldighet för Hanta-virusinfektioner i Tyskland. Baserat på de erhållna uppgifterna har forskargruppen med prof. Sven Klimpel från Goethe-universitetets institut för ekologi, utveckling och mångfald nu försökt identifiera rumsliga, tidsmässiga och säsongsmönster för infektionen. Enligt forskarna i Baden-Württemberg och grannområden i Bayern och Nordrhein-Westfalen kan särskilt många Puumala virusinfektioner detekteras, medan det i Nordost-Tyskland endast finns några få PUUV-virusfall. Dessutom tenderar antalet infektioner per 100 000 invånare att vara högre i storstäder och storstadsområden än i landsbygdsområden. Enligt forskarna har dessa rumsliga mönster knappast förändrats de senaste 15 åren.

Befolkningstätheten hos mössen är avgörande

Medan de rumsliga fördelningsmönstren är relativt konstanta, var det enligt uttalandet av forskarna uttalade tidsmässiga variationer. Till exempel var de rapporterade PUUV-infektionerna särskilt höga 2007, 2010 och 2012. En viktig faktor är tätheten, som i sin tur beror på markanvändning (särskilt skogens andel), klimatfaktorer (temperatur på vintern) och matleverans. Här är år där bok, ek och kastanj framställer särskilt många frukter (fettår) av avgörande betydelse. Eftersom en rik matleverans för sjukdomsbärarna vanligen leder till en stark ökning av befolkningstätheten och därmed mer infekterad röd chick, vilket i slutändan ökar risken för infektion hos människor.

Ökad infektion i början av sommaren

I sina undersökningar fann forskarna att de infekningsrika åren 2007, 2010 och 2012 faktiskt föregick varje motsvarande mastår. Emellertid observerades endast en liten ökning av humana Puumala virusinfektioner i maståret 2014, rapporterar forskarna. "På grund av de komplicerade relationerna och de många faktorer som påverkar antalet Puumala virusinfektioner är det för närvarande svårt att producera en tillförlitlig prediktionsmodell," enligt Frankfurt University Communication. På grundval av korrelationsanalyserna är det dock klart att en högre risk för skogsområden, för tidig sommar och år efter ett fettår, är igenkännligt. "Klimatförändringar, som orsakar mer frekventa fettår och mildare vintrar, kan öka antalet Puumala-virusinfektioner i framtiden", varnar Prof. Klimpel. (Fp)