Ebola Stigmatization av hjälparna

Assistenter i kampen mot Ebola är socialt uteslutna och fientliga

13/10/2014

Under lång tid har omfattningen av Ebola-epidemin i Västafrika drabbats dramatiskt. För internationella biståndsarbetare betyder det att de ofta saknar resurserna för att effektivt motverka sjukdomen. Dessutom är förhållandena på plats så otillräckliga att fler infektioner hos den medicinska personalen upptäcktes. Dessutom är befolkningens fientlighet, för speciellt i landsbygdsområdena, de medicinska arbetarna ofta förknippade med sjukdomsutbrottet. Till och med lokala hälsovårdspersonal har enligt nyhetsbyråns rapport „dpa“ alltmer kämpar med stigmatisering. Några blev ens utvisade från sina hem.

Dödssiffran från Ebola-epidemin (WHO), den officiella statistiken från Världshälsoorganisationen redan stigit till över 4000, och i synnerhet länderna i Guinea, Sierra Leone och Liberia påverkas. Bara i Liberia har mer än 2 300 människor dött som ett resultat av Ebola-infektion. Med tanke på den stackars medicinska infrastrukturen är kampen mot sjukdomen på marken extremt svår. Hälso- och sjukvårdspersonal är under enormt tryck och utsätts för en betydande infektionsrisk i sitt dagliga arbete. Inte utan anledning är många av de smittade läkare, sjuksköterskor eller andra medicinska arbetstagare. Även om de tar mycket viktiga uppgifter och knappast kan tackas för att de vill ta risker, är bilden av vårdpersonal bland befolkningarna ganska liten. Många marginaliseras som lokalbefolkningen är rädd för överföring av de dödliga patogenerna. I synnerhet på landsbygden blickar byborna ibland till hjälpmedarbetare för epidemins utbrott.

Släkt och vänner undviker kontakten
Kombinationen av rädsla, okunskap och overtro i befolkningen har under de senaste veckorna upprepade gånger lett till skrämmande situationer för hjälppersonalen. Till exempel körde arga folkmassor hjälpare ur sitt hem eller stormade karantänstationer. Därmed blir arbetsvillkoren för den medicinska personalen mycket svårare. Nyhetsbyrån „dpa“ rapporter om fallet med Jorgbor Guwor, som som assistent rensar och desinficerar skyddsdräkterna och medicinsk utrustning i en Ebola-klinik i Liberas huvudstad, så att de kan användas igen. Den 53-årige far till fem barn har stor risk på jobbet, men utan skyddsdräkter och ansiktsmasker skulle det vara för riskabelt att hantera de smittade för resten av medicinsk personal. Således är hans hjälp för Guwor självklart, även om vänner och släktingar i allt högre grad undviker kontakt eftersom de är rädda för överföring av patogenerna. Men borde „allmänheten stigmatiserar oss inte. För om ingen frivilliga, vem ska då slåss mot Ebola? Vem ska behandla de människor som avvisar oss nu om de blir smittade??“, citerar „dpa“ hjälpen.

Hälsoanställda hänvisas från lägenheter
Stigmatiseringen av hjälparna har lett till att många vårdpersonal nu försöker sitt jobb att gömma sig och inte längre göra sig kända offentligt, fortsätter nyhetsbyrån. Till exempel skulle sjuksköterskor som Mabel Saybay från Liberia inte längre ha sina uniformer offentligt, men skulle först ändra på sjukhuset. Men den dagliga uteslutningen och fientligheten i allmänheten är bara en del av stigmatiseringen. Det finns också mer drastiska problem hemma. Till exempel, enligt media rapporter, är anställda på sjukhusen kastas ut ur sina hyrda lägenheter eftersom husägare fruktar sjukdomsutbredningen. Sam Kolleh, ägare av en bostadsbyggnad i den liberianska huvudstaden Monrovia, sade meddelandet sa „dpa“, att han inte hyr lägenheter för vårdpersonal. „Inte för att jag inte uppskattar hennes arbete. Men jag vill inte att viruset ska sprida sig längre“, Nyhetsbyrån citerar husägaren. Detta föreslår också inrättandet av tältläger för hjälppersonalen.

Assistenter är klandrade för epidemin
I pressen citeras biträdande informationsminister Liberias, Isaac Jackson, som säger att en hjälpares referens är från deras hem „helt oacceptabelt och patriotiskt“ var. Detta kommer inte att accepteras av regeringen. Men hans ord har hittills haft liten effekt. Till exempel gav samhällsledningen i Sinyea nyss hjälparna valet att antingen ge upp jobbet eller lämna staden, säger hon „dpa“. Också i Lofa i norra Liberia blev läkare och begravningsgrupper upprepade gånger hotade och jagade bort. Inte minst för att, trots ansträngningarna att utbilda befolkningen, särskilt på landsbygden, ryktar man att Ebola-epidemin utlöses av hälsoarbetarna. Sammantaget är hjälparna inte bara konfronterade med medicinsk katastrof, men de kämpar också ofta med betydande stigmatisering, vilket komplicerar sitt arbete ännu mer. (Fp)