Depression redan i förskolebarn

Depression förekommer redan i förskolebarn

2014/04/26

Cirka en av fem lider av depression under sin livstid. Som Leipzig forskare nu hittat ut symptom tyder redan på förskolebarn uppmärksamhet åt folksjukdom. Till exempel hade omkring tolv procent av ett dagisår ökat ångest och depressiva stämningar.

Miljoner människor lider av depression som kräver behandling
Enligt Bertelsmannstiftelsen finns det för närvarande cirka 9 miljoner människor som lider av behandlingsrelaterad depression, i minst 15 procent av dem i allvarliga fall. Symptom på tillståndet, såsom ångest, inre rastlöshet eller sömnstörningar, är inte längre ovanliga hos vuxna. Men nu har forskare vid Leipzig Universitetssjukhus bestämt genom en studie att även barn kan påverkas. Medicinsk chef för barn- och ungdomspsykiatri, professor Kai von Klitzing och hans team frågade föräldrar till en dagis klass om ångest och depression symptom.

Tolv procent av barnen visade ökad ångest och depressiv stämning
Av de över 1 700 undersökta barnen visade mer än 200 eller cirka 12 procent ökad ångest och depressiv humörhet. Jämfört med en grupp barn utan depression visade sig att sex procent var allvarligt sjuk. Resultaten av studien sponsrad av Deutsche Forschungsgemeinschaft publicerades nyligen i tidskriften „Journal of Child Psychology and Psychiatry“ publicerats. Femåringar som visade lite intresse för att leka i dagis kommer knappast att märka först. „Fokus ligger mer på hyperaktivitet och aggression“, så barnens terapeut från Klitzing. „Men om ett barn är permanent ledsen, inte vill spela eller håglöst sitter i hörnet, bör du ta en närmare titt. För vuxna depressiva människor rapporterar ofta att deras sjukdom började i barndomen.“

Psykiska sjukdomar är idag mer socialt erkända
Men även de med högre risk har upplevt negativa livserfarenheter som missbruk och försummelse även i början av barndomen. Andra faktorer inkluderar familjebrott och tidigt tryck att utföra. „Psykiska sjukdomar är mer erkända i samhället idag än vad de brukade vara“, sa psykoterapeuten. „Men många tror att barndomen är sorglös. Det är en illusion.“ Von Klitzing betonade dock att inte alla barn som är angelägna är deprimerade samtidigt. Fobiska symtom som rädsla för mörkret eller stora djur är lika vanliga som den första rädslan och sorgsenheten att skilja från föräldrarna på morgonen framför dagis. „Jag finner det viktigt att identifiera de som verkligen lider och har verkliga utvecklingsproblem.“

Psykoanalytisk kortvarig behandling för barn
Tillsammans med psykologen Tanja Göttken har von Klitzing utvecklat och vetenskapligt forskat på en kortvarig psykoanalytisk behandling för barn från fyra till tio år för att kunna behandlas snabbt och förhindra kronning. I 25 behandlingssessioner, varav fem sker med och 20 utan föräldrar, bearbetas obehandlade konflikter i barnet i samtal och i lek. Von Klitzing förklarade: „Det handlar inte bara om att eliminera symtomen utan gör det lättare för barn och föräldrar att förstå vilka olösta utvecklingsuppgifter som ligger bakom symtomen.“

Barn känner sig snabbt skyldiga till familjevårigheter
Problem som separation och skuld är mycket vanliga vid konflikthantering. „Barn känner sig skyldiga snabbt när det finns familjevårigheter som partnerskapsproblem eller föräldrarsjukdom. Djupt ner, de känner att de inte kan göra något bättre än sina föräldrar.“ Han påminner också om: „Vi måste bara vara försiktiga med att vi inte skyller föräldrarna.“ I en nyligen i den internationella tidskriften „psykoterapi“ Den första studien på 30 barn visade fantastiska resultat. Sålunda minskade symtomen hos alla barn jämfört med kontrollgruppen signifikant, mer än hälften av barnen var till sist till och med helt problemfri. Terapeuterna såg detta som en mycket tillfredsställande utveckling, som också varade mer än sex månader efter avslutad behandling. „Ändå behöver några av barnen längre psykoterapeutisk behandling för att kunna utvecklas väl på lång sikt.“ (Ad)