Demensskillnader i Alzheimers proteiner

Demens: skillnader upptäckta i Alzheimers proteiner

2014/07/02

Förloppet av Alzheimers sjukdom, där lider lider av en brist på minnes- och orienteringsfunktionen hos hjärnan, varierar ibland enormt. Behandlingen är ofta en besvikelse. Forskare har nu fått nya insikter i sjukdomen och upptäckte att det finns flera stammar av onormalt förändrade proteiner.

Olika sjukdomar hos Alzheimers patienter
Alzheimers sjukdom är ett dramatiskt öde för de drabbade. Den neurodegenerativa sjukdomen kan inte botas. Men forskare har nu funnit en möjlig förklaring till varför Alzheimers sjukdom hos patienter är annorlunda och utvecklingen av droger är så svår. Gilla ett team kring Stanley Prusiner vid University of California i San Francisco i tidningen „Förlopp av National Academy of Sciences“ („PNAS“) finns det åtminstone två olika stammar av patologiskt förändrade proteiner, så kallade prioner. Biokemist och läkare Prusiner fick 1997 Nobelpriset i medicin för upptäckten av prioner.

Resultat kan bidra till utvecklingen av nya droger
„Våra resultat kan hjälpa till att avgränsa Alzheimers sjukdom på molekylär nivå och utveckla läkemedel mot beta-amyloid prioner“, skriv forskarna. Beta-amyloid är ett protein som uppträder under normal metabolism men brukar bryts ner. Men patologiskt förändrade beta-amyloider ackumuleras i stora mängder i hjärnan och förstör gradvis nervceller. Som forskarna betonade har de en smittsam effekt och så kan patologiska förändringar överföras till friska beta-amyloider.

Experiment med genetiskt modifierade möss
Forskarna skapade artificiella beta-amyloider som består av 40 eller 42 aminosyror för att analysera sjukdomsprocesserna. De injicerade dem i hjärnorna hos genetiskt modifierade möss som är mottagliga för den humana formen av Alzheimers sjukdom och, i själva verket olika insättningar utvecklas: Beta-amyloid 40 visade långa, korta av beta-amyloid 42 fibrer. De testade i ett andra experiment läkare, hjärnprover från flera patienter som hade dött av olika ärftliga varianter av Alzheimers sjukdom, som kallas den arktiska mutationen och den svenska mutationen. De injicerade sedan upplösningarna i hjärnorna hos de genetiskt konstruerade mössen. Mössen utvecklade också olika framträdanden av sjukdomen. Forskarna visade dessa skillnader med biokemiska reaktioner såväl som bildteknik.

Ofta svåra behandlingsresultat
Teamet kring Prusiner injicerade också möss med hjärnvävnad från två patienter som hade icke-ärftlig Alzheimers sjukdom. I ett fall visade djuren samma kliniska bild som den svenska mutationen och i det andra fallet en blandning av arktiska och svenska mutationer. För forskarna var berikningen av en beta-amyloidform med endast 38 aminosyror ett tydligt kännetecken för den arktiska mutationen. Författarna skriver att dessa skillnader mellan beta-amyloid varianter också kan förklara de ofta nedslående resultat vid behandling av patienter med Alzheimers sjukdom med monoklonala antikroppar: „Även om dessa antikroppar troligen ges för sent i sjukdomsprocessen för att uppnå förbättringar, kan skillnaderna i beta-amyloid stammar har bidragit i Alzheimerpatienter till misslyckandet.“

Alzheimers är den vanligaste av demens
I Tyskland, enligt det tyska samhället för psykiatri och psykoterapi, är psykosomatik och neurologi omkring 1,4 miljoner människor drabbade av demens. Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Experter förutspår att patientantal kommer att fördubblas före 2050. På den nuvarande medicinska nivån är det inte möjligt att bota sjukdomen, bara en fördröjning under sjukdomsförloppet och en lättnad av symtomen kan uppnås. Det kan vara att de nya resultaten kan bidra till att utveckla nya behandlingsmetoder. (Ad)