Dela med sig:
När kvävegödseln först går igenom helvetet?
Kvävegödselmedel är känt för att vara både en förbannelse och en välsignelse på samma gång: en välsignelse för mänskligheten, vars växande befolkning behöver näring. En förbannelse för miljön vid missbruk och överanvändning. Luft och vattenförorening kan uppstå när kvävegödselmedel inte används tillräckligt effektivt och överskott förblir i grundvatten, i floder eller som utsläpp i luften.
Forskare vid Princeton University har nu analyserat de underliggande relationerna på global nivå. Deras mål var att ta reda på hur man kan förbättra effektiviteten. Endast 40 procent av kvävet som används används verkligen av växterna, 60 procent kommer in i miljön. Medan befintlig teknik i utvecklade regioner på jorden bidrar till att effektivisera resurserna, går de mindre utvecklade regionerna först igenom en miljöskadlig fas först. Medan EU har politiken och restriktionerna hjälpt till att minska de skadliga effekterna på miljön har subventionerade gödselmedel i Kina och Indien gjort precis motsatsen.
Så är frågan: måste vägen nödvändigtvis leda "genom helvetet", eller finns det en direkt väg till en effektivare användning av kvävegödselmedel? Forskarna tror att målet kan uppnås, särskilt om det är möjligt att etablera effektiv kvävebefruktning som en indikator i samband med de nya hållbarhetsmålen. Mer investeringar i forskning och kunskapsöverföring skulle vara åtgärder som skulle kunna hjälpa jordbrukarna att anta ny teknik för att effektivisera användningen av gödselmedel. I Afrika söder om Sahara är det vettigt att subventionera gödselmedel, eftersom de ofta är otillåtna för jordbrukare. Ökad användning kan öka livsmedelssäkerheten, vilket är så brådskande behov. Målet bör dock vara att "helt enkelt" hoppa över det miljöskadliga utvecklingsstadiet som för närvarande pågår i Kina och Indien.
Ett gott exempel på att hoppa över utvecklingsstadier finns redan: fast telefon har varit överflödig sedan mobiltelefonernas början i många av världens mindre utvecklade regioner och kommer nog aldrig att installeras igen. Kanske kan ett hängsmycke också skapas med hjälp av modern gödselteknik. (Friederike Heidenhof, stöd)