Spridning av dödszoner i Östersjön

Klimatförändringar främjar spridningen av dödszoner i Östersjön

07/02/2012

Dödszonerna med låg syre i Östersjön kommer antagligen att fortsätta att öka betydligt till följd av klimatförändringen, enligt en studie från Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde (IOW). Eftersom den förväntade temperaturhöjningen har en signifikant större inverkan på bildandet av de livligare undervattensområdena än tidigare trodde.

Framför allt misstänks det alltför stora intaget av näringsämnen som orsaken till bildandet av så kallade dödzoner i Östersjön. Överfruktning av fälten leder till för många näringsämnen i floderna, sistnämnden transporterar gödningsmedelsresterna mot Östersjön, där här massiv algstillväxt gynnas. Som ett resultat dämpar syreinnehållet i havet ibland så drastiskt att inget liv är möjligt i de drabbade områdena, enligt tidigare teori. Men temperaturen, enligt IOW, spelar en mycket större roll än vad som tidigare trodde. Enligt resultaten från den aktuella studien skulle intaget av näringsämnen inte vara ett jämförbart problem om temperaturerna förblev konstanta eller föll. Stigande temperaturer främjar dock djupzonernas snabba spridning.

Påverkan av klimatfluktuationer i de döda zoner i Östersjön
Enligt IOW är „Östersjön ett stabilt stratifierat inre vatten“ med lätt färskvatten från floderna vid ytan och tungt saltvatten på större djup. Utbytet mellan de två områdena är allvarligt begränsat. „Först när det syrerika Nordsjön vattnet passerar de danska sträckorna in i Östersjön, djupt vatten ventilerad och uppdateras med ny O2“, förklara forskarna i IOW. Dessa saltvatteninfiltrationer från Nordsjön är dock ganska sällsynta, vilket är anledningen till detta „Oxygenbrist eller till och med syrefria förhållanden finns regelbundet i stora områden i den djupa Östersjön“ råda, enligt IOW. I dessa „döda zoner“ enligt forskarna är inget högre liv längre möjligt. I deras tvärvetenskapliga studie har forskarna i IOW nu undersökt, „vilka påverkar klimatfluktuationer i det förflutna på spridningen av döda zoner i Östersjön.“ För detta ändamål analyserade de flera sedimentkärnor som återhämtades bland annat från Gotlands bassäng. „Eftersom sediment på botten av havet för att rädda avgörande i vattenförhållanden vid tidpunkten för sin insättning som ett arkiv, kunde forskarna att rekonstruera de senaste 1000 åren i historien om Östersjön“, rapporterar IOW i sin senaste utgåva.

Tydligt igenkännbara sedimentlager Indikation av saknad liv i de varma faserna
Som den första författaren av studien återspeglas Karoline Kabel, förklarad „kurvan den rekonstruerade temperaturen under de senaste 1000 åren redan den medeltida värmeperioden, den lilla istiden och den senaste uppvärmningen sedan 1900 motstå.“ Under den medeltida varmen i åren 950-1250 e.Kr., den genomsnittliga sommartemperaturen för Östersjövattnet, enligt forskarna med mer än 16 grader Celsius på samma nivå som idag (ca 17 grader Celsius). „Exakt under de varma perioderna finner vi i våra kärnor en tydligt igenkännlig stratifiering“, stressad Karoline Kabel. Enligt experten „Denna ostörda deponering är ett säkert tecken på låga syreförhållanden i havet“, annars skulle stratifieringen ha störts av multicellulära organismer som rensar jorden. Det finns inga sådana varelser i dödszoner, så att de enskilda sedimentlagren fortfarande är tydliga igenkännliga. Omvänt kan det antas att det redan fanns större dödszoner i Östersjön under den medeltida varma perioden.

Under den kalla perioden minskade spridningen av dödszoner
Under „Liten istid“ mellan den 15 och 19-talen, de rekonstruerade temperaturkurvorna för IOW studie visar sommarvärden för Östersjön vattnet på cirka 15 grader Celsius. Sedimentet kärnar från denna period, enligt forskarna, en homogen struktur, som talar för närvaron av multicellulära organismer. „Det var uppenbarligen tillräckligt med O2 i djupt vatten och högre livslängd“, enligt forskarna. Resultaten av hennes studie har Karoline Kabel och kollegor i tidningen „ Natur Klimatförändring“ under rubriken „Klimatförändringar på Östersjöns ekosystem under de senaste 1000 åren“ publicerats. Studien använder också olika datormodeller för att återge dödszoner från 1800-talet till deras nuvarande tillstånd. Dessutom beräknade forskarna möjliga effekter av ökad näringsintag under kallperioden för att kontrollera om det hade jämförbara effekter, som i dagens varma årstid. Kabel och kollegor fann att den massiva näringsintaget verkligen var i „Liten istid“ skulle ha lett till bildandet av dödszoner, men dessa skulle ha varit mycket mindre än under de varma perioderna.

Cyanobakterier ger upphov till dödszonernas ursprung?
den „anslutningsmekanism mellan ytvattentemperatur och syreutarmning i djupet“ Enligt forskarna producerar de förmodligen så kallade cyanobakterier. Detta felaktigt kallas ofta „blågröna alger“ kallad bakterier, kan bli „i Östersjön multipliceras endast vid en temperatur över 16 grader Celsius och lugna vindförhållanden och bildar de karakteristiska blommorna som vi kan se i varma somrar“, förklarade Karoline Kabel. I sedimentkärnorna i „Under varma perioder finner vi mycket organiskt kol, vilket bland annat indikerar ökad biomassaproduktion“, så kabel på. Det organiska material som bildas genom blomman av cyanobakterierna sjunka till botten och reduceras på bekostnad av syre i djup huvudsakligen av andra bakterier, förklarade experten. Sålunda ger cyanobakterierna den direkta kopplingen mellan långsiktiga temperaturfluktuationer och spridningen av så kallade „döda zoner“ i den djupa Östersjön. Enligt IOW anser detta att dödszoner kommer att öka avsevärt i framtiden, „eftersom alla stora globala klimatmodeller förväntar sig stigande temperaturer under de kommande årtiondena.“ (Fp)

Läs också:
Nervergift som finns i baltiska fiskar
Hälsosam fisk med toxiner
Fett fisk förhindrar diabetes och hjärtsjukdom
Klimatförändringar främjar dödlig sovsjuka

Bild: Andreas Hermsdorf