Zig miljarder för elektronisk hälsokort
Det nya elektroniska hälsokortet: miljarder i kostnader utan mervärde
2014/06/19
Före introduktionen blev det elektroniska hälsokortet (eGK) kritiskt kritiserat. Patientföreningar fruktade bland annat en missbruk av lagrade data. För ska sparas i framtiden inte bara basdata på hälsokortet, även känslig information om sjukdomar eller receptbelagda läkemedel kan sparas och läsas ut av behandlande läkare. Huruvida sjukförsäkringsbolagen inför dessa ytterligare funktioner för sina försäkrade ligger dock i eget gottfinnande.
En annan stor kritik av det elektroniska hälsokortet var de extremt höga kostnaderna i samband med introduktionen. Betydligt mer än 800 miljoner euro har redan investerats här, utan att kortet för närvarande ger betydande förbättringar jämfört med det gamla försäkringskortet. En betydande mervärde för patienter och läkare skulle lagra viktig ytterligare information (anamnes, allergier, journaler, etc.), men här oron datasäkerhet är särskilt höga. Det kommer därför att ta fram till minst 2018 innan sådana ytterligare funktioner på kortet införs, rapporterar nyhetsbyrån „dpa“. Det är möjligt att vissa försäkringsbolag inte använder datalagring, eftersom de väljer att använda det här alternativet i slutändan. EGK kan således bli en miljard dollar grav, vilket inte ger några förbättringar för patienterna.
Elektroniskt hälsokort uppfyller inte förväntningarna
Införandet av det elektroniska hälsokortet bestämdes 2003 av den röda gröna federala regeringen under Gerhard Schröder. I synnerhet var förbättringen av utbytet av information mellan behandlingsläkare ett viktigt argument till förmån för den planerade datalagringen på eGC. Under 2011 utfärdades de första elektroniska hälsokorten och sedan början av året borde alla försäkrade ha sitt nya kort i fickan. Den enda verkliga nyheten på detta är så långt men det tryckta passbildet. Det här är också kritikpunkten från Statens Hälsoförsäkringsläkare, KBV, som kritiserade det faktum att planer på att förbättra kommunikationen mellan läkare och patienter hade fallit vid vägen vid genomförandet av det stora IT-projektet. Det var bara skapat en kontantcentrerad telematikinfrastruktur, bland annat för den försäkrade masterdatastyrningen, så avgiften.
Även om det har skett mycket kritik mot den nya eGC och det förhoppningsbara mervärdet för patienter och läkare aldrig kan uppnås har introduktionen nu gått så långt att det nästan inte går tillbaka. Kostnadsgränsen på en miljard euro kommer att överskridas i år, de nya kortläsarna är installerade i alla medicinsk behandlingar och de flesta försäkrade har redan sitt nya elektroniska hälsokort. Systemet är således redan etablerat och en utgång skulle återigen innebära stora kostnader. (Fp)