WWF Shopping Guide Bra eller dåligt kött i snabbköpet?

WWF Shopping Guide Bra eller dåligt kött i snabbköpet? / Hälsa nyheter
WWF Guide visar vilket kött är ekologiskt etiskt acceptabelt

Färre och färre människor vill äta kött eller korv från massodling. Men hur ska konsumenterna ta reda på var köttet kom ifrån. Var grisen lycklig eller var korven gjord ur ekologisk synvinkel? En ny WWF shopping guide hjälper till att svara på frågorna. Men det räcker inte för några konsumentförespråkare.


Kött kan vara en värdefull mat. Men inte bara hälsoskäl talar för en medveten köttkonsumtion, även miljövinsterna. De flesta genetiskt modifierade soya hamnar i fodertrådarna. Soja odlas övervägande i monokulturer, med negativa miljöpåverkan. Till detta kommer användningen av bekämpningsmedel eller förorening av grundvatten.

Vad betyder "mindre kött"? Och hur definierar du "bättre kött"? Av hälsoskäl rekommenderar den tyska näringsföreningen högst 300 till 600 g kött per vecka. Den genomsnittliga konsumtionen per capita i Tyskland är för närvarande dubbelt så hög. Med tanke på våra planetens ekologiska gränser bör den inte överstiga 300 gram per person per vecka. För att garantera att konsumentens rekommendationer användes varje dag, skildes olika arrangemang, etiketter och varuklasser enligt ett trafikljussystem. Detta resulterar i tre kategorier: bra val, andra val, kära inte.

Ekologiska effekter som koldioxidutsläpp, det önskade området eller förlusten av biologisk mångfald var särskilt viktiga, men djurhållning eller medicinering inkluderades också i bedömningarna.

Denna handledning är den korta versionen av WWF Tysklands omfattande rekommendationer och undersökningar om köttförbrukning. Mer detaljerad information och bakgrundsinformation på www.wwf.de/fleisch eller www.iamnature.de

Ett bra val
Produkter med EU: s organiska etikett uppfyller principerna för ekologiskt och djurvänligt jordbruk enligt europeiska standarder. Sammantaget är miljöpåverkan från ekologiskt jordbruk mycket positivtare än konventionellt jordbruk. Djuren brukar ha en mer diversifierad miljö med dagsljus och frisk luft och mer utrymme än konventionell djurhållning. Det finns mycket färre smärtsamma förfaranden sådana. Som gjort svansdockningen i grisar. Kött och korv med föreningar organiska etiketter som Bioland, Demeter, Naturland, Biopark och Biokreis uppfyller ytterligare ytterligare kriterier utöver EU: s minimikrav. Till exempel är endast några tillsatser tillåtna vid livsmedelsförädling. I EU är 316 tillsatser tillåtna, för organiska produkter cirka 50 ämnen - t.ex. B. Bioland använder endast 23 av dessa hjälpare. Vildt EU-kött från hållbar, reglerad jakt är en rimlig användning av naturresurser och har liten negativ miljöpåverkan (såväl som fallgödselhjort). Lekkött är en nischprodukt men kan bidra till en bra blandning av köttkonsumtion.

Andra val: Om det inte finns något annat sätt
Neuland-sälen föreskriver betydligt högre djurhållningsstandarder än konventionellt använt. Djuren har ett utlopp till friluft och kan ligga på halm. Den är baserad på GMO-fri soja och inhemsk mat, men en produktion av foder enligt ekologiska kriterier är inte nödvändig. Användningen av bekämpningsmedel och gödselmedel inom jordbruket är fortfarande tillåtet. God val Regionalt beteskött är mestadels foderfritt och därför resursvänligt. Även i djurhållning är det klart överlägsen den konventionella masten. Det finns dock inget enda certifieringssystem eller tätning, så det hamnar i den gula rutan. Om betes kött är också sådant, rekommenderas det starkt. Om du är osäker, fråga eller besök företaget själv under en resa till landsbygden!

Föredrar att inte komma åt
Konventionellt producerade kött- och korvprodukter har enorma ekologiska effekter. Odling av foderväxter, v. a. Soja i Sydamerika leder till massiv avskogning av värdefulla skogar och därmed till stor förlust av biologisk mångfald och höga växthusgasutsläpp. I Tyskland överstiger näringsämnen överskott från djurförorenade vatten och biologisk mångfald. Dessutom är kraven på djurhållning otillräckliga eftersom djuren inte har tillräckligt med utrymme och möjligheter att leva sina naturliga beteenden. Konventionella köttmärkeetiketter föreslår ofta småskalig idyl, har i.d.R. Dessa är dock inte betydande ytterligare krav med ekologiskt mervärde och är vanligtvis rena marknadsföringsinstrument. Konventionella kött- och korvprodukter med QS-etiketter uppfyller inte ekologiska hållbarhetskriterier och endast minimikrav på djurhållning. Importerade "luft- eller skeppsprodukter" som vild- eller fårkött från Nya Zeeland eller biff från Argentina är förknippade med höga CO 2 -utsläpp och kan därför inte rekommenderas.