Hur mardrömmar kan besegras

Besegra mardrömmar i egen riktning med specialterapi

05/30/2012

Cirka fem procent av tyskarna lider regelbundet av mardrömmar. Berörda personer beskriver ofta sina nattliga skräckturer som mycket grymma och hotande, så många är rädda för att somna. Specialiserade terapier kan visa sätt på vilka de drabbade kan styra sig själva och mardrömmen förlorar sin fasan.

Mardrömmar präglas av starka negativa känslor
För Sabine S. är det en plåga att somna varje kväll. „Under de senaste två åren har det knappast varit en natt utan mardrömmar“, hon rapporterar. Att vakna med ett svettbad är inte heller något vanligt för Executive Assistant. För det mesta drömmer hon om att vara i ett vitt tomrum utan fönster och dörrar. Plötsligt skulle väggar, tak och golv röra sig mot varandra, så att rummet blir allt smalare. „För det mesta vaknar jag precis innan jag blir krossad. Jag är rädd för döden då“, säger Sabine S. Det tar ofta timmar innan hon lugnar sig ner igen. Precis som dem, enligt studier, lider ungefär fem procent av tyskarna regelbundet av mardrömmar.

„Typiska för mardrömmar är att de är förknippade med starka negativa känslor“, förklarar expert Johanna Thünker från universitetet i Düsseldorf. Förutom rädsla förekommer också stark avsky, skam eller ilska. „Dessa känslor blir starkare när mardrömmen fortskrider, så du brukar vakna.“ De drabbade kan vanligtvis komma ihåg innehållet i mardrömmen, för att de upplevs mycket intensivt och agerar på existentiella faror. „Du eller en nära person hotas med döden, du förföljs, överges eller ditt eget självförtroende attackeras, till exempel för att du misslyckas eländigt“, rapporterar Thünker. Professor Michael Schredl från Central Institute for Mental Health i Mannheim betonar: „Mardrömmar i sig är inget dåligt.“ Endast när de uppstår ofta kan hälsan skadas. „Om du har mardrömmar minst en gång i veckan under en period av cirka sex månader, är detta en ledtråd till en eventuell mardrömstörning. Då meddelas åtgärder.“

På grund av mardrömmar rädsla för att somna
Många av de drabbade skulle medvetet eller omedvetet somnade av rädsla för mardrömmar förklarar också chef för Institutet för medvetenhet och dröm forskning i Wien, Brigitte Holzinger. Detta beteende leder emellertid till en ond cirkel, från vilken brytning är svår. På grund av brist på sömn den egna humör, koncentration och prestation försämrades smal och lång sikt även hjärt-kärlsjukdom kan inträffa. „Ofta förekommer mardrömmar hos personer som har upplevt något traumatiskt eller har stress och livsstil“, säger Holzinger. Enligt forskare är det förmodligen främst känsliga och kreativa människor som är i fara. Fyra-tolvåriga barn har också fler mardrömmar. „Förmodligen beror det på att de går igenom en spännande utvecklingsfas där de ständigt lär sig något nytt.“

Behandla mardrömmar med fantasierapi
Även mardrömmar utgör en separat erkänd av sjukförsäkring sjukdom, ofta förekommer de i kombination med andra psykiska sjukdomar som depression eller ångest.

Experter använder ofta så kallad Recreational Therapy eller Imagery Repetition Therapy (IRT) för att behandla mardrömmar. „Offret tar rollen som regissören och finner en ny avslutning som är mindre skrämmande“, förklarar Thünker. Den berörda personen skriver först ner sin mardröm i detalj. På grundval av detta utförs de ångestlidande elementen med hjälp av terapeuten. I nästa steg utarbetas mindre skrämmande alternativ, med vilka rädslaelementen i mardrömmen ersätts. Den nya drömversionen ska passa den gamla. „Till exempel blir ett mörkt parkeringshus en väl upplyst, och den påstådda förföljaren tar en annan väg“, förklarar Thünker. Då skriver den ansvarige personen ner den nya alternativdrömmen och introducerar sig flera gånger om dagen för att överföra den till mardrömmen. „IRT-metoden har hittills den högsta framgångsgraden“, Schredl rapporter. Berörda skulle sällan drömma den nya drömversionen i detalj. „Men den ursprungliga mardrömmen uppträder endast i försvagad form och inte så ofta“, förklarar Thünker. (Ag)

Läs om:
Intoxicant för att lyssna?

Bild: Gerd Altmann