Förarmad tarmflora Västerländsk livsstil orsakar sjukdom

Experter har länge varnat för att vår västerländska livsstil spelar en viktig roll i sjukdomsutveckling. Till exempel är hypertension eller metaboliska störningar utbredd i industrins länder. Forskare har nu studerat tarmfloran från människor från olika kulturer och funnit fantastiska.

Orsaker till civilisationssjukdomar på spåret
Flera studier har på senare år visat att bakterier i mag-tarmkanalen har stor inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Framför allt handlar det om tarmfloran. Som nyhetsbyrån dpa rapporterar, har biologer börjat jämföra bakterierna som lever i människans bäckar i olika delar av världen. Detta bör hjälpa till att ta reda på orsakerna till livsstilssjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes, fetma (fetma) eller allergier. Tydligen har människor i den så kallade "västvärlden" färre bakterier i magen. Som två studier visar, västerländsk livsstil minskar mångfalden av mikroorganismer i tarmen.

Störst känd mikrobiologisk intestinal mångfald
I en studie undersöktes intestinalfloran av isolerade levande grupper i Papua Nya Guinea och Amazonas. Forskarna hittades i bäckarna från Nya Guinea, en betydligt större biologisk mångfald än hos de unga som studerar i USA. I den andra studien rapporterar forskarna om Yanomami-indianerna som bor i Amazonas-regionen i Venezuela. Det sägs att dessa människor förmodligen har den största mikrobiologiska tarmdiversiteten som hittills är känd.

Avföringsprover analyseras och jämfördes
Ett internationellt forskargrupp, leds av Andrew Greenhill från Federation University Australia och Jens Walter från Canadian University of Alberta, studerade i Papua Nya Guinea tarmfloran av 40 personer som tillhör de två Asaro- och Sausi-grupperna. Dessa bor i det inre av jordbruket, utan central vatten eller elförsörjning. Fekalprover från 20 olika grupper av båda grupper analyserade för genomet av olika organismer jämfördes med tarmfloran av 22 studenter från amerikanska universitet från olika länder. Forskarna hittade 47 mikrober, som hittades i varje tarm i Nya Guinea, men hittades aldrig i de amerikanska studenterna. Men, som forskarna rapporterar i tidningen "Cell Reports", hade de bara fyra stora bakteriestammar uteslutande. Skillnaderna mellan Papua Nya Guinea-folk var betydligt lägre än de mellan amerikaner, trots den större bakteriella mångfalden.

Inte bara de olika dieterna spelar en roll
Biologerna förutsätter att inte bara de undersökta gruppernas olika dieter spelar en roll. På grund av livsstilen kan de tarmbakterier i Nya Guinea sprida sig bättre från person till person, eftersom de är i närmare kontakt med varandra och lever i en miljö som inte är bakteriefri. "Resultaten tyder på att livspraxis för att minska spridningen av bakterier - särskilt genom hygien och dricksvattenbehandling - är en viktig orsak till skillnaderna i mikrobiomen, säger förklarad studiechef Jens Walter.

Lägre biologisk mångfald av mikroorganismer
Forskare ledd av Gloria Dominguez-Bello vid New York University School of Medicine rapporterade i tidningen "Science Advances" på ett liknande resultat i Yanomami i Venezuela. Yanomami, som bor som jägare-samlare, hade enligt uppgift ingen känd kontakt med västerländsk civilisation fram till 2009. Läkare samlade saliv, hud eller pallprover från 34 Yanomami vid första mötet. Forskarna fann i utvärderingen att dessa indianer hade en särskilt stor mängd mikroorganismer jämnt jämfört med andra isolerade grupper i Sydamerika och Afrika. Amerikanska medborgare har 40 procent lägre biologisk mångfald av mikroorganismer på huden och i tarmen jämfört med dem. Tarmfloran varierar tydligen också beroende på klimatzonen. Detta var den slutsats som förra året blev träffad av Taichi Suzuki från University of California vid Berkeley och Michael Worobey från University of Arizona i Tucson, som tog hänsyn till data från sex tidigare studier. Enligt detta, i genomsnitt, i kallare områden, skulle det finnas fler bakterier som orsakar högre vikt.

Fekal transplantation mot tarmsjukdomar
I åratal har betydelsen av tarmbakterier för hälsan varit väl dokumenterad. Exempelvis visade en studie 2014 att vissa bakterier kan hjälpa till med allergier. Clostridia-bakterier reducerade känsligheten mot allergifria medel i möss. Från insikten att ett större antal bakterier kan vara en hälsofördel har en medicinsk terapi nu utvecklats, den så kallade fecala transplantationen. I processen får patienter avföring från mage av friska människor i form av fekala kapslar. Bakterierna däri är avsedda att lugna tarmfloran i balans. Vissa läkare använder det här avföringstransplantatet för tarmtarmsjukdom snarare än antibiotika, eftersom behandling med drogerna ofta orsakar symtom som sår i buksmärtor, diarré och feber. I naturläkemedel kan olika metoder som Schüsslersalt användas för kolonrensning och tarmflora. Även en balanserad, grundläggande diet spelar en viktig roll. (Ad)
/ Span>

Bildkrediter: Martin Büdenbender