Mycket ny behandling för diabetes

Nuvarande forskning tyder på nya metoder för diabetesbehandling

2014/05/28

Alla som har utvecklat fetma brukar ha svårt att minska sin kroppsvikt till en normal nivå. Att gå ner i vikt är vanligtvis mycket svårare än att öka. Detta beror också på de senaste fynden med de signaler som skickas från hjärnan. Dessutom vara „Vissa hjärnområden, som hypotalamus, spelar en avgörande roll för kontrollen av blodsockernivån“, rapporterar direktören för Institutet för diabetes och fetma hos Helmholtz Zentrum München, professor Matthias Tschöp.

När neuronkretsarna störs kan forskare också bidra till uppkomst av typ 2-diabetes såväl som bukspottskörtelfunktion eller nedsatt insulinutsöndring. Forskare vid Massachusetts General Hospital i Boston och Systems Biology Center vid Harvard University har nu fått en rapport från „World Online“ Ytterligare bevis på hur signalutbytet mellan hjärnan, matsmältningsorganet och sockers metabolism fungerar. Detta kan eventuellt leda till nya behandlingsmetoder.

Tarmfloran är viktigare än magsvolymen
Enligt den senaste artikeln i tidningsjournalen undersökte de amerikanska forskarna i sin studie effekterna av en så kallad gastric bypass i möss. Den kirurgiskt placerade gastric bypassen passerar större delen av magen, så att intaget mat tillsammans med matsmältningssaften kanaliseras direkt i tunntarmen. Kundsuccessen efter denna radikala intervention är vanligtvis stor. Känslan av hunger hos de drabbade normaliserar och även sockermetabolismen utvecklas mycket positivt. Ofta är effekterna på sockermetabolismen redan tydliga innan viktminskningen påbörjas. Effekten av denna behandlingsmetod har hittills väckts huvudsakligen i samband med minskningen av magsvolymen. Men de amerikanska forskarna kunde bevisa att signalöverföringen i hjärnans riktning tydligen är mer relaterad till den förändrade tarmfloran än till det reducerade magtvolymen.

Signalutbyte med hjärnan
Forskare vid Massachusetts General Hospital i Boston och Centrum för systembiologi vid Harvard University har implanteras i deras studie, tarmfloran hos möss med gastric bypass viktiga motparter för att kontrollera effekterna på kroppsvikt och glukosmetabolism, rapporter „World Online“. Resultaten var ganska överraskande. Djurna visade liknande effekter som möss som hade gastrisk bypass. Detta verkar bekräfta att magvolymen har mindre inflytande än tidigare trodde. Tarmfloran verkar emellertid mycket viktigare för signalutbyte mellan matsmältningsorganet och hjärnan än vad som tidigare trodde. Även om den franska läkaren Claude Bernard 1854 hade funnit bevis för kontrollen av sockers metabolism av hjärnan, men detta kom efter upptäckten av insulin 1921 igen glömd, skriver „World Online“. Sedan dess har insulinproduktionen betraktats som en viktig determinant av diabetesstart.

Kontroll av sockermetabolism i hjärnan
Medan Typ 1-diabetes är faktiskt markeras som en autoimmun sjukdom orsakad av en absolut brist på insulin, som hittills endast kan behandlas med läkemedel, beiTyp 2-diabetes (även åldersdiabetes avses) genom en relativ insulinbrist tal, bestäms av flera faktorer , Brist på motion och fetma anses vara viktiga riskfaktorer. Emellertid verkar tarmfloran och kontrollen av sockermetabolismen av hjärnan ha en mycket större betydelse än vad som tidigare trodde. Professor Tschöp drar slutsatsen att den glykemiska kontrollen på en arbetande partnerskap mellan de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och de nervbanor i hypotalamus av hjärnan är beroende.

Pris för utveckling av nya terapeutiska metoder
Diabetes är en multi-organsjukdom där signaler från alla organ överförs kontinuerligt till hjärnan, förklarade professor Tschöp. I hjärnan skulle informationen behandlas och signaler överförs till alla metaboliskt aktiva celler. På så sätt sker kontrollen av sockermetabolismen av hjärnan återigen. „Både bukspottkörteln och fettvävnaden och hjärnan spelar en nyckelroll i diabetes“, citerad „World Online“ Prof. Tschöp. I slutet av april tilldelades diabetesforskaren Paul Martini-priset 2014 för sina vetenskapliga prestationer när det gäller identifiering och utveckling av nya terapibegrepp för diabetes och fetma. „Med sin banbrytande genombrott i läkemedelsmodulering av det metaboliska hormonsystemet, prof.dr. med. Matthias Tschöp bidrog väsentligt till nya behandlingsstrategier mot de utbredda utbredda sjukdomarna“, rapporterar Helmholtz Zentrum München. (Fp)