Rika lögn och lura mer
Rika lögn och lura mer
28/02/2012
Fusk, fusk eller lögn: Dessa negativa egenskaper krediteras ofta socialt missgynnade personer som Hartz IV-mottagare på stamgästbordet eller i tabloidpressen. De som tjänar mycket pengar och tillhör den så kallade överklassen, å andra sidan, njuter av mycket erkännande. Forskare vid University of California i Berkeley har funnit under en studie att rika och rika människor är mycket mer benägna att ljuga och fuska än människor med lägre inkomster. Det antisociala beteendet är särskilt märkbart i trafiken: det skulle finnas många rikedomar direkt „som yxan i skogen“ och bortse från trafikregler många gånger.
Lite övervägande i trafiken
När det gäller moral och juridiska begrepp, uppför sig enligt en vetenskaplig amerikansk studie av „University of California“ Släkting i överklassen är mindre hänsynslös än personer med låg eller medelinkomst. För att komma fram till detta resultat observerade PNAS beteendet hos höga tjänstemän i trafiken. För det mesta driver medlemmar i de övre klasserna snabbare och större bilar än andra. Under observationsperioden var fordonets förare vanligtvis mindre hänsynslösa till de övriga trafikanterna och mer ofta ignorerades trafikreglerna.
Under studiens gång testade forskarna beteendet hos ämnena på vägen. Forskargruppen positionerade sig på en upptagen skärningspunkt. Bilister måste stanna där eftersom rätten till väg regleras av ett stoppskylt. Under kursen noterade forskarna bilarna, som ändå nekade de andra deltagarna rätt till vägen och fortsatte utan att stoppa. Bilarna kategoriserades efter märke, ålder och skick. Dessutom beräknade forskarna ålderns och kön av föraren.
Förare av lyxklasser förnekade ofta fotgängare som korsade gatan
I utvärderingen av uppgifterna visade det sig att speciellt förare i övre klassen signifikant oftare ignorerades rätten än andra förare. Vid en ytterligare testuppsättning visade sig att överklassbilar vid en korsning var mer benägna att vägra att korsa fotgängare än tydligen mindre välbärgade personer i mindre märken.
Självbedömning av social och ekonomisk status
Resultaten av de två första testerna var otillräckliga för att komma fram till ett avgörande resultat. Därför lanserade forskarna ytterligare tester för att säkra befintliga data. I en annan studie lät de studerande ämnena lösa några uppgifter på datorn. En uppgift var att öva självbedömning. Eleverna bör bedöma sin ekonomiska och sociala ställning på en skala från 1 till 10 och jämföra sedan med genomsnittet för alla amerikanska invånare. Forskarna ville härleda sig, hur ämnena ser på sig ekonomiskt, kan må bättre eller sämre än andra och vilken inställning de tog.
Rika människor åt bort sötsakerna till barn
I den andra delen av studien uppskattade forskarna ett antaget brott. I själva verket var pausen också en del av observationen. I mitten av bryggrummet drappades ett glas godis. Forskarna sa till ämnena att behandlarna verkligen var avsedda för barn i ett angränsande rum, som deltar i en annan studie. Vem vill men tyst men tjäna. Därefter lämnade forskarna rummet för att låta eleverna fortsätta. Efter några minuter kom psykologerna in i rummet igen och bad om den antagna andra delen av studien.
De som hade tilldelat sig ett högre stratum i den första testkörningen i genomsnitt hade tagit mer godis än de som kände mer av ett mitt eller ett lägre stratum. I ytterligare serier av test kunde man konstatera att de rika studenterna i kursen oftare sa osanheten och lurade när det gällde att vinna pengar i ett spel.
Positiv inställning till girighet
Som en orsak till det icke-sociala beteendet, tyder forskargruppens psykologer på att personer med högre inkomst har ett annat förhållande till „girighet“. Värden som solidaritet och eller mänsklighet verkar spela en mindre roll för de drabbade. Som regel känner de sig „Det är inget fel med att få det du vill ha“. Därigenom överskrids också gränserna för medmänniskor och strider mot lagar, moral och regler, som studieledare Paul Piff sammanfattat. De rika studiedeltagarna måste till exempel i självanalyserna ange det „girighet“ en ganska positiv egenskap. Deltagare på lägre nivåer togs till det, „girighet“ också att betraktas som något positivt, så „Ökad också sannolikheten för fusk, fusk och lögn.“ De signifikanta skillnaderna kan inte förklaras med ålder, etnicitet, religiös tillhörighet eller politisk anslutning, vilket framgår av studierapporten.
„Alla har känt känslan av girighet i sina liv förut“, säger Piff. Enligt resultaten är emellertid frekvensen av känslan inte jämnt fördelad i frekvens i alla sociala miljöer. „För personer med hög inkomst är handhavandet av egna intressen en förutsättning för framgång“. De som har hög inkomst utvecklar ständigt nya önskningar för mer rikedom. Forskarna misstänker att denna omständighet dessutom gynnar misstanken. (Sb)
Läs om:
Rika gravida kvinnor dricker alkohol oftare
DIW: Rika kvinnor lever längre
Thommy Weiss