Nytt gentest kan eliminera onödig kemoterapi för bröstcancer

Bröstcancerprov: beslut om kemoterapi är fortfarande svårt

Varje år blir cirka 75 000 kvinnor i Tyskland sjuk med bröstcancer. Bröstcancer är den vanligaste tumören hos kvinnor i detta land. För lider uppstår frågan oftast om kemoterapi är nödvändig. För att svara på detta, ska biomarkörstester hjälpa till. Men uppenbarligen ger sådana genetiska tester inte tydlig inblick.

Kemoterapi är inte alltid användbar

Varje år kringgår 75 000 kvinnor i Tyskland sjukdom med bröstcancer. Många av dem måste genomgå kemoterapi med stressiga biverkningar. Men länge har hälsoexperter påpekat att bröstcancer inte alltid ger mening.

Biomarkörtester hjälper till att ta reda på om kemoterapi är användbar hos bröstcancerpatienter. Men dessa genetiska tester ger enligt forskning ingen klar inblick. (Bild: WavebreakMediaMicro / fotolia.com)

Ingen klar kunskapsvinst

Faktum är att biomarkörstestning ska hjälpa till att bestämma om kemoterapi behövs efter bröstcanceroperation. Dessa kan användas för att mäta aktiviteten hos gener i tumörvävnad.

Sådana tester har funnits på den tyska marknaden i flera år, i vissa fall täcker kostnaderna av sjukförsäkringsbolagen.

Under det kommande året vill den så kallade gemensamma federala kommittén (G-BA) i Berlin besluta om en förordning för alla lagligt försäkrade kvinnor.

Enligt experter ger sådana genetiska tester enligt nuvarande tillstånd inte tydlig inblick i beslutet mot eller mot kemoterapi.

Lämplig för vissa patienter

Den tyska Cancer Society tar också genetisk testning för första gången i sin senaste nya Oncology riktlinje "tvärvetenskaplig S3 riktlinje för tidig upptäckt, diagnostik, behandling och eftervård av bröstcancer" för läkare en.

Som Achim Wöckel, chef för kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Würzburg förklarade, enligt en rapport från nyhetsbyrån dpa, de spelade en "allt viktigare roll" förutom de klassiska prognostiska faktorer.

"Riktlinjerna förespråkare använder i utvalda situationer", säger experten.

Ett sådant test kan därför vara användbart hos patienter som inte kan göra ett tillförlitligt kliniskt beslut om hur man går vidare efter att ha beaktat alla andra parametrar och markörer som används som standard.

Ingen klar fördel

Experterna och organisationerna som deltar i riktlinjen kom dock till en annan slutsats än Institutet för kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården (IQWiG) i Köln.

Enligt förra årets rapport från Institutet, är G-BA till grund för beslutet att återbetala, det var "för någon av de då tillgängliga biomarkörtester en aning om att han kan identifiera bättre än standard testar de kvinnor som inte behöver kemoterapi Säger ett pressmeddelande.

En klar fördel med det testade testet kan inte sägas. Å ena sidan är observationsperioden på fem år för kort: många avlägsna metastaser - det vill säga metastaser långt ifrån det drabbade bröstet - förekommer inte förrän efterföljande år.

"Å andra sidan är det tvivelaktigt om en till två procent mer dödsfall på grund av återfall och spridning av cancer på grund av kemoterapiavstående är verkligen obetydliga" skrev institutet förra året.

Beslutsstöd för patienter

Eftersom studier pågår fortfarande för vissa tester, tester, men "redan används i stor utsträckning av gynekologer och onkologer och främjas av tillverkare," G-BA uppdrag IQWiG att skapa ett beslutsverktyg, som nu har publicerats.

Detta riktar sig till kvinnor med tidig bröstcancer som inte ges en tydlig rekommendation om huruvida de bör genomgå ytterligare stödjande kemoterapi efter operationen.

Eftersom för varje år cirka 20 000 patienter i Tyskland ger de konventionella klinisk-patologiska kriterierna, såsom tumörens eller lymfstatusens storlek, en motsägelsefull bild.

"Tillverkarna av biomarkörstesterna lovar att bättre känna igen de patienter som kan utan kemoterapi", säger institutet.

Detta är inte på något sätt bevisat av meningsfulla studier. "Hur resultaten av biomarkörstesten kommuniceras lätt återspeglar en viss säkerhet som inte existerar," säger IQWiG.

Att svara på osäkerheter

Enligt Institutet har användartester visat att det nya häftet kan förmedla de medicinska grundämnena på ett begripligt sätt.

"Detta inkluderar också att hantera osäkerheten", säger Klaus Koch, chef för IQWiGs hälsoinformationsavdelning.

"Kvinnorna vill begripligt ha ett tydligt uttalande, huruvida ett test är användbart eller inte," sa Koch.

"I stället måste de lära sig att det inte finns några tillförlitliga vetenskapliga bevis på huruvida de nya testen faktiskt kan förutsäga deras individuella återfallsrisk mer exakt. Denna situation, som är frustrerande för vissa kvinnor, kan i bästa fall börja lösa skriftligt beslutsfattande. "

Långsiktiga studier krävs

Enligt Wöckel är orsaken till de olika åsikterna i den nya riktlinjen och IQWiG att institutet inte tog hänsyn till studier som inkluderades i utvärderingen av riktlinjen.

Men även där blev det klart att ett brett engagemang inte skulle anses vara meningsfullt och att det för det första var viktigt att uppmärksamma andra kliniska parametrar.

Wöckel påpekade också att uppföljningsperioden på fem år var mycket kort. "Det är långsiktiga studier och studier med ett stort antal kvinnor som är nödvändiga", säger läkaren, enligt dpa.

S3-riktlinjen betonar också att "Det är viktigt att alla experter ser ett brådskande behov av forskning för vidare undersökning och klinisk validering av genuttryckstestning."

En hjälp bland många

Om ett test tyder på att det inte finns någon risk för återkommande eller metastasering, och att cancer returnerar, är konsekvenserna för kvinnan mycket större än om kemoterapi kan ha gjorts onödigt.

Enligt IQWiG finns det uppskattningar att cirka två till tre procent av kemoterapi leder till hjärta, njure eller annan inre organskada, även dödsfall.

Wöckel påpekade också i dpa-meddelandet på psyken som en faktor: "Många kvinnor känner verkligen bara cancer när de genomgår kemo."

Behandlingen är inte bara förknippad med håravfall och trötthet, men ofta med stigmatisering av andra. "På lång sikt skadar kemoterapi emellertid sällan sällan", säger Wöckel.

Enligt honom har patienter för närvarande ofta stor osäkerhet. "Vissa tror att de kommer att drabbas av ett test, andra är rädda för att de kommer att nekas allt utan ett test", säger direktören för gynekologisk klinik vid Universitetssjukhuset Würzburg.

Det behövs mycket mer utbildning. Varken de drabbade kvinnorna eller behandlingsläkarna borde känna att ett biomarkörstest behövs för att göra ett bra beslut.

"Det är helt klart inte så," sade läkaren, enligt dpa. "Ett sådant test kan bara vara ett bidrag av många för ett beslut, ett hjälpmedel bland många." (Ad)