Nya STIKO-vaccinationsrekommendationer med flera justeringar
Vaccinationer är ett mycket effektivt botemedel mot olika virusinfektioner. Vilka vaccinationer rekommenderas bestäms i Tyskland av Stående vaccinationskommissionen (STIKO) vid Robert Koch Institute (RKI). Deras vaccinationsrekommendationer uppdateras årligen för att återspegla nuvarande utveckling och insikter. Till exempel visar de nya vaccinationsanvisningarna som nu publiceras förändringar i hepatit A- och B-, influensa- och tetanusvacciner.
RKI: s epidemiologiska bulletin 34 har publicerat de nya rekommendationerna från STIKO-vaccin och det finns vissa förändringar, särskilt när det gäller antalet personer och tidsintervall mellan vaccinationer. Nyligen rekommenderade vaccinationer har inte lagts till. En avsnitt om vaccinationer kompletterades dock hos patienter med nedsatt immunförsvar. Dessutom förklarar STIKO också varför vaccinet mot herpes zoster (med ett levande vaccin) för närvarande inte rekommenderas som ett standardvaccin.
STIKO har publicerat sina nya vaccinationsanvisningar och har gjort några mindre förändringar i vaccinerna mot influensa, stelkramp och hepatit A och B. (Bild: esben468635 / fotolia.com)Bara några justeringar i de nuvarande rekommendationerna
Vaccinationen från STIKO utgör riktlinjen för användning av vaccination i Tyskland, även om det inte finns någon skyldighet att följa denna rekommendation. Som en del av den årliga uppdateringen av vaccinationsrekommendationerna genomförs de senaste resultaten och utvecklingen, vilket kan leda till stora förändringar. De nya vaccinationsanvisningarna som nu publiceras innehåller dock bara några få justeringar, som huvudsakligen avser vaccinationer mot hepatit A och B, influensa och tetanus.
Hepatitvaccinationer rekommenderas för en större grupp människor
När det gäller hepatit A- och B-vaccinationer har STIKO anpassat gruppen av personer till vilka dessa vaccinationer rekommenderas. Hädanefter ska frivilliga som riskerar exponering jämförbar med dem som anställs av proffs också beaktas. Dessutom nämns nu lärlingar, elever och praktikanter på dessa områden. "The STIKO är således klart att indikationen för vaccination baseras på de kostnader som är involverade i respektive riskexponering verksamhet måste bedömas och är inte begränsat till vissa grupper av anställda", säger uttalandet från RKI.
Rekommendation anpassad till influensavaccination hos barn
Redan förra året hade STIKO upphört med sina rekommendationer om det föredragna influensavaccinet hos barn i åldern två till sex år genom ett levande vaccin administrerat via näsan. Nu har denna rekommendation definitivt återkallats, eftersom enligt STIKO, "under de senaste åren har ingen överlägsen effekt visat sig i jämförelse med de inaktiverade vaccinerna."
Tetanus: Boostervaccin bara efter tio år
Vid tetanusvaccination har de nuvarande vaccinationsanvisningarna justerat tiden mellan booster doser. Först i 2016 krävde STIKO en minskning av tidsfristen från tio till fem år, som nu återkallas. "STIKO rekommenderar endast en boosterdos för tetanus i mindre, rena sår om mer än tio år har gått sedan den senaste vaccinationen," rapporterar RKI. Detta överensstämmer också med rekommendationen av en rutinmässig återupplivning av tetanusvaccin vart tionde år.
Vaccinationsrekommendationer för personer med svaga immunförsvar
Snarare redaktionell karaktär har en nyligen tillagd avsnitt om vaccinationer hos patienter med immunbrist eller immunosuppression. Här är detaljerade användarbeskrivningar för vaccinationer hos patienter för närvarande utvecklas med nedsatt immunförsvar eller immunosuppression inom ramen för STIKO som kommer att visas i fyra separata publikationer i Bundesgesundheitsblatt fram till början av 2018, lanseringen av RKI.
Herpesvaccin rekommenderas inte som ett standardvaccin
STIKO förklarar också varför hon inte rekommenderar vaccination med levande försvagat vaccin för förebyggande av herpes zoster (HZ) eller nervsmärta som orsakas av HZ (postherpetisk neuralgi) som standard vaccination. Beslutet baseras på systematisk utvärdering av data om effektivitet, skyddstid och säkerhet för vaccinet. Till exempel ökar sannolikheten för att utveckla HZ och svårighetsgraden av sjukdomen signifikant med åldern, medan vaccins effektivitet minskar med åldern. Vidare bevisades skyddstiden för vaccinet endast under några år. Beslutet bekräftades av en matematisk modellering av de förväntade epidemiologiska effekterna. (Fp)