Felaktigheter på grund av drogen Duogynon?

Felaktigheter på grund av drogen Duogynon? / Hälsa nyheter

Graviditetstest Duogynon på försök

Ny läkemedelsskandal? Drogen Duogynon misstänks ha begått svåra missbildningar. En skadad part dömde idag i Berlins distriktsdomstol för offentliggörande av alla handlingar från läkemedelsbolaget Bayer-Schering.

30.11.2010

Hormonberedningen "Duogynon" i det tidigare läkemedelsbolaget Schering är misstänkt för att ha orsakat allvarliga missbildningar hos barn. Idag har Bayer-Schering Group ännu en gång svarat på domstolen. Bayer tog över Schering för fyra år sedan och lyckas därmed i laglig succession.

För ungefär 30 år sedan påstods att läkemedel "Duogynon" har orsakat allvarliga missbildningar hos barn. Men förfarandet avbröts vid den tiden. Nu öppnas ett nytt förfarande i Berlin. En lärare från Bayern kräver en modelldräkt för att möjliggöra, enligt egna uppgifter, eventuella kompensationsbetalningar och klagomål också för ytterligare skadade. Sökanden kräver att Bayer-Schering inspekterar alla dokument av det misstänkta läkemedlet. Bayer tog över Scheringkoncernen för fyra år sedan och måste nu svara för domstolen som laglig efterträdare.

Duogynon som ett graviditetstest
Läkemedlet var förskrivet till kvinnor på 1970-talet för att testa om eventuell graviditet. Enligt medierna föddes cirka 1000 kvinnor i de följande åren barn med allvarliga funktionshinder. Kvinnorna hade tagit drogen i tidig graviditet. Många barn visade funktionshinder som ett vattenhuvud, öppen rygg, öppen mage upp till allvarliga missbildningar av de inre organen. I september 1980 meddelade det dåvarande läkemedelsbolaget Schering att behandlingen „sekundär amenorré“ av „Duogynon“ medicinskt „är föråldrad“. I oktober samma år stoppade den danska Scheringkoncernen produktionen av Duogynon och tog medel från läkemedelsmarknaden.

I det fall som hörs idag fick moderen av den skadelidande botemedlet 1975 som ett graviditetstest. Under denna tid var hormonpreparatet i Förenade kungariket redan förbjudet för användning. I Tyskland var „Duogynon“ men användes fram till slutet av 70-talet. Född i Bayern föddes läraren André S. år 1976 med allvarliga missbildningar av blåsan och könsorganen. Som ett resultat måste personen genomgå en rad medicinska ingrepp. Som ett resultat har käranden haft en artificiell urinproduktion sedan verksamheten.

Bayer-Schering ser ingen orsakssamband
Bayer-Schering-gruppen avvisar emellertid alla påståenden. Så en företags talesman sa: „Ämnet diskuterades omfattande och juridiskt och vetenskapligt på 60- och 70-talen. Sedan dess finns inga nya fynd“. Det skulle inte finnas någon tydlig koppling mellan graviditetstestet vid den tiden och missbildningarna av barnen. Redan vid inlämning av rättegången sa läkemedelsföretaget: "En orsakssamband mellan missbildningarna och produkten kunde inte bestämmas här.".

Berlin advokaten Heynemann representerar cirka 200 Duogynon offer från hela Tyskland. Han hänvisar till data från Federal Health Office, som sammanställdes vid den tiden. Baserat på data kan man se att det finns en "statistisk signifikans" mellan användningen av botemedlet och missbildningar hos barn, säger advokaten. Dessutom kan det ses att risken för funktionsnedsättning av Duogynon var lika stor som med läkemedlet "Contergan".

Drogen föreskrivs sedan antingen som en drage eller injektion både som ett graviditetstest och för behandling av missad menstruationsblödning. Efter en veckas administrering började menstruationsperioden. Det hormonella läkemedlet är ute „progesteron“ och „östradiol“sammansatt. Men då var det känt att blödning kan börja trots att det finns en graviditet. Ikväll sändaren i RTL-sändningen „Stern TV“ rapportera om förfarandet och de drabbades lidande.

Förfarandet är listat under filnummer AZ: 1 Wi Js 329/78. Upplysningskravet bör tjäna som grund för efterföljande skadeståndsanspråk mot Bayer-Schering. Gruppen kan då stämas för skadestånd i miljoner, om en koppling är bevisad utan tvivel. (Sb)

Läs också:
Läraren stämmer över Bayer över Duogynon
De ärade studierna inom läkemedelsindustrin

Bildkrediter: Ernst Rose