Förorenad mat Hälsorisken är vanligtvis underskattad

Risker från föroreningar i livsmedel är ofta okända för konsumenterna
Trots att många anser att föroreningar av livsmedel med skadliga ämnen är höga risker, är de enskilda föroreningarna ofta inte kända som sådana, enligt en nyligen genomförd undersökning av Federal Institute for Risk Assessment (BfR)..

"Nästan 60 procent av den tyska befolkningen ser oönskade ämnen i livsmedel en hög eller mycket hög hälsorisk", rapporterar BfR i undersökningsresultaten. Här är kvicksilverföreningar och dioxiner den mest kända av dessa oönskade substanser, som vetenskapligt kallas föroreningar, så Federal Institute on. Naturliga föroreningar som arsenik i ris eller pyrrolizidinalkaloid (PA) i honung eller te var emellertid inte kända för de flesta respondenterna. Resultaten av studien publicerades i "Bundesgesundheitsblatt".

Risken för föroreningar i livsmedel som arsenik i ris underskattas av de flesta konsumenter. (Bild: sattriani / fotolia.com)

Vad är föroreningar i livsmedel?
Föroreningar är oönskade ämnen som oavsiktligt kommer i mat, förklarar BfR. Dessa kan naturligt förekomma i miljön, uppstår vid bearbetning av råvaror till livsmedel eller utsläppas i miljön genom mänskliga aktiviteter och därmed gå in i livsmedelskedjan, rapporterar Federal Institute. Föroreningarna är oönskade eftersom de kan påverka deras hälsa.

Bedömning av hälsorisken
Totalt 1 000 personer undersöktes i den representativa befolkningsundersökningen med hjälp av datorstödda telefonintervjuer om ämnet föroreningar i livsmedel, enligt BfR: s uttalande. Det har blivit klart att de flesta respondenter klassificerar föroreningar som en hög hälsorisk ", även om endast en minoritet spontant listar föroreningar i betydelsen av den vetenskapliga juridiska definitionen som exempel på oönskade ämnen i livsmedel."

Många respondenter heter ämnen som inte är föroreningar
Mer än hälften av de svarande hänvisade till begreppet föroreningar när de spontant hänvisar till ämnen som inte anses vara sådana, rapporterar BfR-experterna. En bra 30 procent av de tillfrågade citerade livsmedelstillsatser som exempel på oönskade ämnen i livsmedel, med smakförstärkare (12,4%) och konserveringsmedel och färgämnen (9% och 8,8%) som de mest citerade.

Risken är ofta okänd
På specifikt behov var emellertid ämnena medvetna om vissa föroreningar. Framför allt är kvicksilver i fisk (kallad 78 procent av respondenterna) och dioxin i ägg (kallad 70 procent). Även i fråga om akrylamid i pommes frites eller rostat bröd var rykte fortfarande ganska högt (kallat 44 procent). Men andra föroreningar, såsom pyrrolizidinalkaloider i te eller honung (kallad 13 procent) och benspyren i grillat kött (kallat 18 procent) var okända för de flesta respondenterna. Dessutom erkände den möjliga arsenikponeringen för ris och risprodukter endast 26 procent av de svarande som en hälsorisk.

Enligt BfR är de relativt nya konsumentskyddsämnena endast kända för en minoritet av respondenterna. Endast 36 procent av de som hört talas om PA skulle se en betydande hälsorisk med dessa ämnen. För arsenik gäller detta för 57 procent av dem som redan har hört talas om eventuell förorening av risprodukter med denna metalloid.

Kvinnor är ganska sensibiliserade för ämnet
Enligt undersökningens resultat skiljer sig den allmänna inställningen till föroreningar i livsmedel och bedömningen av eventuella hälsorisker också utifrån befolkningsgrupper. Man skulle till exempel sänka risken för oönskade ämnen i grillat kött än kvinnor och brukar oftast ta itu med ämnet oönskade ämnen i livsmedel i deras vardagsliv än kvinnliga intervjuade. Bland yngre respondenter kände sig betydligt fler personer (omkring 41 procent av 14 till 29-åringar) dåligt informerade om oönskade ämnen i livsmedel än äldre respondenter (15 procent av de över 60).

Nå mindre välinformerade grupper av människor
"Syntetiska och tungmetaller får människor att känna sig mest hotade" och "korrekt riskkommunikation om föroreningar bör ta hänsyn till denna subjektiva riskuppfattning", sammanfattar BfR: s ordförande professor Dr. med. Dr. Andreas Hensel. Enligt BfR är respondenter vars information redan är relativt hög, särskilt intresserad av ytterligare information om eventuella skyddsåtgärder, lagaregler och berörda produktgrupper. Men de som är mindre kunniga måste nås. "När det gäller att kommunicera hälsorisker är utmaningen framför allt att sensibilisera mindre välinformerade grupper av människor till ämnet", säger BfR. (Fp)