Koloskopi När ska du gå för koloskopi?
De flesta människor är rädda för olägenheterna i koloskopi. Studien är en av de viktigaste undersökningarna av koloncancercancer. För med en reflektion kan redan riskfaktorer som polyper avlägsnas. Dr. Med. Anette Othmer är internist och gastroenterolog i sin egen praxis från Hanover besvarade några frågor om detta ämne. Dr. Med. Anette Othmer
Dr. Othmer, vad exakt är en koloskopi?
Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen och en liten del av tunntarmen med ett endoskop, s.g. kolonoskop.
Hur fungerar ett koloskop??
Dagens koloskop har en diameter på ca 1 cm och är ca 1, 2 meter lång. Ett videokolonoskop innehåller ett videoklipp överst, vilket överför bilder från tarmen till en bildskärm. I koloskopet är en suganordning för att suga vätska och en arbetskanal för att införa instrument som tångar och slingar. Detta kan vara t.ex. Polyps avlägsnas och vävnadsprover tas.
Vad är ett koloskop för??
En koloskopi kan upptäcka sjukdomar i tjocktarmen. Koloskopet sätts in i ändtarmen och sakta fram till slutet av tjocktarmen eller, beroende på fråga, till tunntarmen (termen ileum). Åtdragningen av anordningen är mycket långsam för att noggrant inspektera varje region. Den kan diagnostiseras som onormala sacs (divertiklar), inflammation, polyper eller tumörer, flaskhalsar och mukosal blödning. Dessutom kan prover också tas omedelbart eller polyper tas bort.
När rekommenderas en koloskopi??
En koloskopi är tillrådligt:
1) som en check-up från 55 års ålder
2) med familjen disposition för koloncancer eller tarmpolyper
3) med blod i avföringen
4) med otydlig viktminskning
5) med persistent diarré och / eller slemhinnor
6) vid oegentligheter i ordförandeskapet och förändring av stolsbeteende
7) för smärta i mitten och underlivet utan alternativ orsak
8) som en kontroll / uppföljning efter behandling med kolorektal cancer
9) i järnbristanemi
10) med kraftig flatulens över en längre tid
Vilka är riskerna för koloskopi??
Koloskopi är en säker rutinkontroll idag. Men som med alla procedurer i kroppen uppstår komplikationer ibland. Vid borttagning av polyps eller ensamprovtagning kan skador på tarmväggen och blödning uppstå. Blödning stoppas vanligen under behandlingen, med klämmor eller injektioner. Vid skada på tarmväggen krävs omedelbar operation för att suturma tarmväggen.
Hur ska patienter förbereda sig för koloskopi??
Innan en undersökning av tarmarna måste tarmarna vara tomma. Patienter tar därför ett laxermedel på eftermiddagen dagen före och strax före undersökningen på dagen för undersökningen. Före koloskopi tar läkaren blod för att kontrollera koaguleringen och blodtalet. Patienterna ska informera läkaren om de tar mediciner som hämmar blodpropp. Dessa kan behöva avbrytas några dagar innan.
Vilka resultat kan en koloskopi medföra?
Koloncancer utvecklas vanligtvis genom tarmpolyper, dvs godartade tillväxter. Preventiv koloskopi gör det möjligt att upptäcka och ta bort sådana polyper så att de inte utvecklas till en malign tumör. Vidare, abnormaliteter av tarmen som Aussackungen (divertikel), inflammation eller flaskhalsar kan detekteras och prover tas, så att lämplig terapi kan initieras.
Är en koloskopi användbar som en försiktighetsåtgärd?
Ju tidigare kolorektal cancer upptäcks, desto större är risken för återhämtning. Därför är en check-up viktig. Den lagstadgade sjukförsäkringen betalar en koloskopi som en försiktighet från det 55: e livet av livet. Men jag skulle rekommendera privata patienter att ha en koloskopi vid 50 års ålder. Patienter som har en familjehistoria (far eller mor och syskon lider av tarmcancer eller har polypertillväxt) borde definitivt vidta försiktighetsåtgärder i en tidig ålder.
Vilket alternativ till koloskopi finns där?
På grund av det faktum att prover kan tas och polyppar tas bort under en koloskopi, finns det inget motsvarande alternativ. Imaging-förfaranden som beräknad tomografi, en MR eller till och med en videokapsel, som måste sväljas och tar bilder av hela mag-tarmkanalen, ge z.T. viktig information, en koloskopi är ännu inte att ersätta.
Är en koloskopi smärtsam?
Om så önskas kan patienter ges anestetika Propofol. Som ett resultat initieras en kort bedövning och patienten sover under reflektionen. Ingen smärta känns. Under korta anestesier övervakas patienten permanent, syrehalter av kropp och hjärtfrekvens dokumenteras.
Vilken behandling kommer att följa eller komplettera en koloskopi?
I en detaljerad diskussion förklaras resultatet av undersökningen. Vävnadsprover och polyppar skickas till ett laboratorium och undersöks histologiskt. Resultatet är fast cirka 3 arbetsdagar senare och kommer att diskuteras med patienten. Om koloskopi inte uppvisade några abnormiteter bör en kontroll endast upprepas efter tio år. Om poler har tagits bort måste dock kontrollen utföras på kortare tidsperioder. Om diagnosen av koloncancer skulle uppstå kommer det vidare förfarandet att diskuteras i detalj. Därefter följer ytterligare undersökningar, t.ex. en ultraljudsundersökning av buken, laboratorieaccept och, vid behov, presentation av en onkolog / kirurg. (UA)