Kassen Starka konsekvenser för dåliga kliniker

Sjukförsäkring: Hårdare konsekvenser för dåliga kliniker

2014/05/25

Patienterna bör skyddas bättre från sjukhus med dåliga patientresultat eller överdrivna operationer. Motsvarande krav ställdes av ersättningsfonderna före förhandlingarna om en stor sjukhusreform.

Ersättningsfonder kräver ökat skydd för patienter
Hur länge är en artificiell höftled senast eller hur hög är risken för sjukhusinfektion? Sjukförsäkringsfonderna gör rubriker mot kliniker med dåliga behandlingsresultat och kräver ett ökat skydd för patienter från sjukhus med höga komplikationsfrekvenser eller överdrivna operationer. Motsvarande krav presenterade tekniker om förhandlingarna om federala och statliga ett stort sjukhus reform på Krankenkasse (TK), Barmer GEK, DAK hälsa och andra privata planer, med start i måndags i Berlin. Detta visar en positionspapper från Association of Ersatzkassen (vdek), som nyhetsbyrån dpa existerade.

Ingen accepterad metod för att bestämma sjukhuskvaliteten
För närvarande låser med många onödiga operationer skulle få lite rädsla konsekvenser, kritiserade Ersatzkassenverband i tidningen, som dpa rapporter. „Detsamma gäller för sjukhusen, vilket uppenbarligen ger dålig kvalitet i samband med kvalitetssäkringsförfaranden över en längre tid.“ Om detta ändras i förenings mening kan hela sjukhusavdelningarna raderas, vilket anses vara mindre bra. Den tyska medicinska föreningen varnade för ett sådant scenario. En erkänd metod för att bestämma kvaliteten på sjukhusen alls finns inte. Mittemot „Berliner Zeitung“ sade Federal Medical Association President Frank Ulrich Montgomery: „Det är ett farligt sätt om parametrarna är felaktiga.“ Läkarna vill lägga sina idéer på den tyska medicinska dagen från denna tisdag i Düsseldorf mot kraven på kuporna.

Kvalitetsinstitutet bör inrättas
Den federala regeringen har emellertid redan initierat projektet med starkare kvalitetsmätningar. Ett eget kvalitetsinstitut bör inrättas för att avgöra de framgångsrika framgångarna och misslyckandena hos de tyska klinikerna. Även om planerna redan diskuteras i förbundsdagen är det fortfarande oklart vad som exakt händer med de resultat som institutet ska tillhandahålla. Att betala de enskilda husen mer för deras kvalitet är ett mål. Efter mandatets respektive arbetsgrupps konstitution kommer de federala och statliga förhandlingarna att ingås i slutet av året.

Fullt pris endast för bra arbete
I „bild“-Tidningar kallas vice chef för sjukförsäkring Central Association, Johann-Magnus von Stackelberg att bryta upp med det faktum att sjukhus fördelar kommer att betalas oavsett behov eller kvalitet: „Det måste förändras.“ I framtiden bör endast det fulla priset betalas för gott arbete. Dessutom krävde vdek chef Ulrike Elsner: „Vårdkvaliteten måste betraktas som mycket mer i sjukhusplanering än tidigare.“ Förbunds hälsovårdsminister Hermann Gröhe (CDU) sa motsatt „bild“: „Människor måste kunna lita på lättillgängliga, högpresterande sjukhus.“ Finansiering av klinikerna är en annan fråga. „Investeringsunderfinansieringen av sjukhus, till vilka länder som alltmer har dragit tillbaka medel måste slutligen åtgärdas“, krävde Marburger Bund på dess årsstämma i Düsseldorf.

Fortsatt utbildning av läkare i riskzonen
Rudolf Henke, ordförande för föreningen av anställda och tjänstemän, klargjorde att bristen på pengar också äventyrar vidareutbildning av läkare. Dessutom kritiserade Elsner det faktum att staterna drog sig från sitt ansvar för sjukhusbyggnader och utrustning. Den federala regeringen var tvungen att gå in, men Gröhe hade redan reagerat skeptiskt på sådana krav. Anklagelserna till länderna avvisades av Bayerns hälsominister Melanie Huml (CSU): „Bayern lever upp till sin skyldighet.“ Bättre än tidigare skulle kostnadsökningarna i priserna behöva beaktas. Enligt kontantprognosen kommer utgifterna för kliniker att öka med 2,6 till 66,8 miljarder euro 2014. Redan förra månaden hade förbundsministeren för hälsa Gröhe haft en intervju med „Sydtyska tidningen“ Det har klargjort att mycket måste göras på sjukhus för att skydda patientvården på lång sikt, samtidigt som kostnaderna hålls under kontroll. Han noterade bland annat de strukturella problem som han tror finns i sjukhusbranschen och ställde frågan om huruvida „kanske en minskning eller omvandling av extrasängar ger större mening“ skulle. (Ad)