Limbs uppfödda Scientists uppfödde en artificiell råtta

Konstgjorda lemmar: Forskare odlar råttor
Stora framsteg har gjorts i transplantationsmedicin de senaste åren. Ett område av detta är så kallad "vävnadsteknik", vilken en dag också kommer att bidra till att odla organ som kan användas för transplantation. Forskare i USA har nu lyckats odla en konstgjord råtta.

Enorm framsteg i transplantationsmedicin
Transplantationsmedicin har gjort stora framsteg de senaste åren. Till exempel, för några veckor sedan, var den första transplanteringen av en krankapp framgångsrik i USA. Dessutom har mer än två dussin ansiktstransplantationer och mer än 70 handtransplantationer utförts. Också oroväckande är rapporter, enligt vilka en italiensk neurokirurg vill transplantera en terminalt sjuk patient. Ett stort problem på detta område är bristen på donatororgan. Den så kallade "vävnadsteknik" (vävnadsteknik), den artificiella produktionen av biologisk vävnad, bör förändras något. Med denna hjälp kommer organen att odlas i framtiden bland annat.

Forskare har framgångsrikt odlat en artificiell råtta i laboratoriet. (Bild: Oleg Kozlov / fotolia.com)

Metoden kan tillämpas i humanmedicin om tio år
Det har redan lyckats med uppfödning av blodkärl samt hud- och broskvävnad. Nu rapporterar nyhetsbyrån dpa att forskare i USA kunde producera en artificiell råtta. För personer med avskiljda lemmar har detta väckt förhoppningar. "Jag hoppas att om cirka tio år kommer människor att ha en konkret nytta", säger forskningsdirektör Harald Ott från Massachusetts General Hospital (MGH) i Boston till det tyska pressbyrån. I ett näringsmedium hade österrikets vuxen vuxit poten, som har en fungerande vaskulär och muskelvävnad. "Vi har befriat en dödrots tass från alla celler så att den inte längre innehåller några celler", sa Ott. "Då vi quasi befolkade dem med levande celler." Det sägs att resultatet var en väsentligt fungerande lem. "Vi har också befriat en bavanna från underkroppen och sålunda visat att metoden kan användas i primat primärt." Forskaren beräknar informationen med en ansökan inom humanmedicin om cirka tio år. "Då kommer du inte att låta en underarm växa, men kanske muskler."

Muskler i den konstgjorda tassen uppnådde stor kraft
Med ett lösningsmedel hade forskarna löst sig i en dagslång process, alla levande celler från en amputerad tass på en råtta. Som de rapporterar i tidningen "Biomaterials" har endast de grundläggande strukturerna bevarats. De skulle då ha upptagit de enskilda delarna igen med levande celler från ett annat djur och under de följande dagarna odlades de enskilda vävnaderna som muskler och vener igen. I musklerna sägs att celltillväxten har stimulerats ytterligare genom elektrisk stimulering. Resettlingsprocessen tog totalt två veckor. Den stora fördelen med denna metod är att immunsvaret efter transplantation var signifikant lägre, eftersom det transplanterade organet koloniserades med sina egna celler. Forskarna förklarade att funktionella tester har visat att den artificiella tassens muskler svarade på elektrisk stimulering med sammandragningar. Hennes styrka har nått cirka 80 procent av musklerna hos en nyfödd råtta.

Byt ut lemmar hos människor?
På samma sätt har njurar, lever, hjärtan och lungorna av djur redan skapats. Men lemmar är mycket mer komplexa. Och även om tidigare resultat bromsade hoppet om att någon dag kan ersätta lemmar hos människor, är byggandet av nerverna fortfarande en stor utmaning. "Den komplexa naturen hos våra lemmar gör det till en stor utmaning att ersätta dem", sa Ott. "De består av muskler, ben, brosk, senor, ligament och nerver - allt måste byggas upp och allt behöver en viss grundläggande struktur." Att denna struktur kan bevaras och förses med ny vävnad, men hans lag har nu bevisat.

Tillvägagångssättet är inte riktigt nytt
Prof. Raymund Horch, direktör för Institutionen för plast- och handkirurgi vid Universitetssjukhuset Erlangen, sa att tillvägagångssättet inte är riktigt nytt. Även med andra vävnader som hjärtan eller luftstrupen (luftstrupen) hade en sådan decellularisering och repopularisering redan gjorts, men hittills har det hittills inte hittats någon klinisk tillämpning. "Men det är ett intressant tillvägagångssätt, för i slutändan behöver du naturen att ha en optimal byggnadsställning, vilken då ska återföras till liv genom decellularisering," sade Horch. "Den verkliga oro, nämligen att en gång att uppfostra hela organen, är inte riktigt löst." Och även om detta tillvägagångssätt ska fungera bra i framtiden, är det fortfarande ett givarorgan som fortfarande behövs. "Men det var problemet med den första ideen om vävnadsteknik: de ville bara kringgå bristen på donatororgan." (Ad)