Hälsounistern kräver tydligare regler om designerbarn
Utvecklingen inom reproduktivmedicin de senaste åren har bidragit till det faktum att nu fler par, som tidigare var barnlösa, kan få avkomma. Men enligt experter är inte allt som är medicinskt möjligt etiskt motiverat. Bayerns hälsovårdsminister Huml har nu krävt tydligare regler på detta område.
Reproduktiv medicin måste ha tydliga gränser
En professor vid University of Stanford (USA) föreslog förra året att kön inte längre kommer att vara meningsfullt för barn på cirka 20 år. Detta möjliggörs av framsteg inom reproduktivmedicin. Det har verkligen funnits stora utvecklingar på detta område under de senaste årtiondena. Till exempel är det för närvarande planerat i Storbritannien att producera barn med det genetiska materialet hos tre personer. Och i Tyskland ska uterustransplantationer utföras för att uppfylla kvinnors önskan om ett barn. Men enligt experter måste reproduktiv medicin också ha tydliga gränser.
Inte allt är etiskt
Bayerns hälsovårdsminister Melanie Huml har krävt tydligare regler för reproduktiv medicin.
"I en omfattande lag bör alla metoder för reproduktiv medicin regleras. Medan vetenskapliga framsteg kan vara en viktig hjälp för par som vill ha barn. Men inte allt som är medicinskt möjligt är etiskt, säger Huml, enligt ett uttalande från ministeriet.
Hittills är stora delar av reproduktivmedicinen reglerad i Embryo Protection Act. Detta är en federal lag som trädde i kraft år 1991. Som framgår av meddelandet omfattar förordningarna inte längre alla moderna möjligheter för modern medicin.
Preimplantation genetisk diagnos endast i undantagsfall
Ministeren, som är en licensierad läkare, varnade mot utslag försök till så kallade designerbarn. Enligt Huml säkerställer fri staten att "de medicinska möjligheterna som för implantation genetisk diagnos (PID) används ansvarsfullt".
Hon fortsatte: "PID bör under inga omständigheter uppfattas som ett urvalsverktyg. Snarare är topprioriteten alltid skyddet av livet. "
Preimplantation genetisk diagnos är den genetiska studien av ett embryo producerat genom artificiell insemination innan den överförs till livmodern. Det är inriktat på att söka efter ärftliga sjukdomar eller kromosomala abnormiteter.
Enligt Embryobeskyddslagen får PID endast utföras under strikta förhållanden i undantagsfall. (Ad)