Dela med sig:
Mind Reading Scientists känner igen språk från mänskliga hjärnvågor
Tyska forskare har lyckats direkt rekonstruera ljud, ord och meningar från hjärnvågor. Personer med låst syndrom kan göra det möjligt för framtiden en "språklig kommunikation", så forskarna. Amerikanska forskare kom till liknande slutsatser år sedan.
Kompletta uppsättningar hjärnvågor rekonstrueras
Forskare vid Karlsruhe Institute of Technology (KIT) kunde rekonstruera ljud, ord och meningar direkt från hjärnvågor. Som nyhetsbyrån dpa rapporterade denna information till hjärnvågor av sju epilepsipatienter utvärderades i USA: Under talet lägga dem en elektrod netto på hjärnbarken av den redan utsatt för deras behandling av epilepsi hjärnan. Det rapporteras att sådana specifika inspelningar för närvarande inte är möjliga med elektroder placerade på huvudet från utsidan och därmed mäta hjärnans elektriska aktivitet.
Bild: psdesign1-fotolia "Titta på hjärnan tala"
Den datavetenskap professor Tanja Schultz sade: "För första gången kan vi konstatera hjärnan tala." Nu har forskare kan i praktiken se hur hjärnan planerar att prata operation och sedan musklerna i artikulation organ aktiveras i hjärnbarken genom nervceller, nämligen innan det verkliga språket blir hörbart. Med hjälp av färger blev aktiviteterna synliga: "Ju högre aktivitet, ju varmare färgen", förklarade Schultz. Forskarna publicerar sina resultat i tidningen "Frontiers in Neuroscience".
Förstå utan hörsel
Tidigare blev patienterna ombedda att prata vissa texter, till exempel ett tal av tidigare amerikanska president John F. Kennedy, eller enkla barnhem. Vetenskapsmännen visste inte först vilka ljud som talades när. Med hjälp av de uppmätta hjärnvågorna skapade de databaser med prototyper på cirka 50 olika ljud. Då, baserat på algoritmer, var det möjligt att förstå vad som sägs baseras enbart på hjärnvågorna. Ljud anses i samband med ord och hela meningsfraser. "Vi får vackra resultat som ligger långt ifrån kvaliteten på den akustiska taligenkänningen i kvaliteten, men är redan mycket bättre än om du råder", sa Schultz.
Hopp för patienter med Låst-Syndrom
Den lilla databasen med endast sju patienter, vardera med högst fem minuters tal har dock varit en fast punkt i fyra års forskning. Analyserna bör därför utökas. Det rapporteras att den så kallade brain-till-text kan vara "en byggsten för att möjliggöra låsta-patienter i framtiden en språklig kommunikation" också bredvid en bättre förståelse av språkprocesser. Även om människor med Locked-in-syndrom är medvetna, fysiskt men nästan fullständigt förlamade, kan de inte kommunicera med omvärlden antingen verbalt eller genom rörelse.
Det gör också läsning möjlig?
Ett amerikanskt forskargrupp kring Brian Pasley av Helen Wills Neuroscience Institute vid University of California i Berkeley kom år sedan till liknande resultat som Karlsruhe kollegor. År 2012 rapporterade de på portalen "PloS Biology", som kunde känna igen språk med hjälp av hjärnvågor. Vid den tiden fick de också sina insikter med hjälp av elektroder placerade i hjärnan hos epileptiska patienter. Vetenskapsmännen hade sagt att även om inte varje ord kunde exakt identifieras var taligenkänningen långt över en slumpmässig förväntad sannolikhet. På den tiden påpekade de att det var tänkbart att tankar kunde höras med ett jämförbart förfarande. (Ad)