Den europeiska krisen lider av finanskrisen

Finansiell kris med negativa hälsoeffekter

2013/05/28

Hälsan hos den europeiska befolkningen lider av effekterna av finanskrisen, enligt ett av de viktigaste budskapen i en ny serie av den prestigefyllda brittiska vetenskapsmagasinet „The Lancet“. I sju redaktioner behandlar tidningen olika aspekter av europeisk hälsa, inklusive klyftan mellan hälsovårdssystemet i östra och västeuropa, kvaliteten på barnomsorgen och effekterna av den åldrande befolkningen.

Särskild uppmärksamhet drogs på artikeln av ett brittiskt forskargrupp med professor Martin McKee från „London School of Hygiene & Tropical Medicine“, som beskriver effekterna av finanskrisen på EU: s befolkningars hälsa. I synnerhet har kriserättsländer som Spanien, Portugal och Grekland minskat avsevärt, vilket har en negativ inverkan på sjukvården. Dessutom finns det en signifikant ökning av självmord. Enligt forskarna har antalet självmord ökat för första gången sedan 2007, i hela Europeiska unionen (EU).

Finansiell kris med hälsorisker
„Finanskrisen i Europa utgör stora möjligheter och hot mot hälsan“, så forskarens inledande mening i deras nuvarande bidrag. Men i början är det lite känt om möjligheterna, medan de negativa effekterna av finanskrisen på befolkningens hälsa i de särskilt drabbade staterna redan är tydligt synliga. Forskarna har enligt sin egen information „spåra ursprunget till den ekonomiska krisen i Europa och regeringarnas reaktioner, undersöka effekterna på hälsosystemen och undersöka effekterna på hälsan av tidigare ekonomiska kriser för att förutse de troliga konsekvenserna för nutiden.“ De jämförde också sina prognoser „med tillgängliga bevis på krisens effekter på hälsan.“

Hälsan i Grekland påverkades särskilt negativt av finanskrisen
De brittiska forskarna kommer till slutsatsen att Greklands hälsa har drabbats särskilt hårt av finanskrisen. Enligt hälsovårdsministeriet i Grekland har antalet självmord under de första fem månaderna 2011 ökat med cirka 40 procent jämfört med samma period föregående år. Dessutom har policyn minskat medlen till offentliga sjukhus med mer än en tredjedel. Här saknas både medicin och personal. „Utbrott av infektionssjukdomar blir vanligare och budgetnedskärningar har begränsad tillgång till sjukvård“, så uttalandet av forskarna. Särskilt när det gäller hiv-infektioner spelade forskarna en oroande ökning i kölvattnet av finanskrisen. Den enda goda nyheten var minskningen av trafikolyckor och lägre alkohol- och tobaksförbrukning. För bilar, tobak och alkohol verkar många bara sakna pengarna.

Krishantering med betydande hälsoeffekter
Men enligt författarna påverkades de enskilda krissituationerna i en mycket annan grad av finanskrisen. Krisen på Island hade till exempel knappast några negativa effekter på befolkningens hälsa. De brittiska forskarna misstänker här en koppling till de olika sätten för krishantering, som togs på Island och länder som Portugal, Spanien eller Grekland. Island eller Island hade bestämt sig i en folkomröstning mot de föreslagna drastiska åtstramningsåtgärderna. Alla större isländska banker nationaliserades 2008. Faktum är det tydligen det „Samspelet mellan åtstramningsåtgärder och svagt socialt skydd“ I samband med ekonomiska chocker, avgörande för de hälso- och sociala konsekvenserna av den finansiella krisen i Europa, skriver professor McKee och kollegor.

Saknad röst för hälsan
„Politiska beslut om hur man ska reagera på ekonomiska kriser kan ha uttalade och oavsiktliga konsekvenser för folkhälsan, men folkhälsoljud har varit stort sett tysta under den ekonomiska krisen“, så slutsatsen av forskarna. Det finns också en subliminal kritik av EU-kommissionens uppträdande och härskare i de enskilda EU-staterna. Följaktligen drabbades inte de negativa följderna av de påskyndade insatserna för att rädda i krissituationen för befolkningens hälsa. (Fp)

Läs också om finanskrisen:
Kvinnor slog finanskrisen starkare
Finanskrisen gör att grekerna är sjuka

Bildkrediter: Uwe Schlick