Första ursprunget för multipel skleros
Forskare hittar bevis på utvecklingen av multipel skleros
15/11/2014
Trots år av forskning är orsaken till multipel skleros (MS) fortfarande oklart. Tyska forskare har nu kunnat identifiera en cell som kan ha en betydande betydelse för utvecklingen av kronisk inflammatorisk sjukdom.
Orsak för MS är fortfarande inte klarlagt
De exakta orsakerna till kronisk inflammatorisk sjukdom Multipel skleros (MS) klargörs fortfarande inte trots många års forskning. Men Dresden forskargrupp från neurologer och immunologer vid Medicinska fakulteten Carl Gustav Carus och kollegor i neuropatologi vid Universitetssjukhuset Göttingen har nu lyckats identifiera en cell som kan ha en betydande roll i utvecklingen av sjukdomen. Resultaten av forskarna var nu i tidskriften „Neurologi: Neuroimmunologi och neuroinflammation“ publicerat.
Uppmärksamhet har hittills varit på T-cellerna
den „Läkare tidningen“ skriver att "forskarna i fokus hittills huvudsakligen på T-cellerna och deras interaktioner" var. Nu är det dock lyckats att "gå ett steg tillbaka i orsakskedjan. Sålunda så kallade dendritiska celler är slan (slanDC) som är involverade i aktiveringen av T-celler i hjärnan och därigenom bidra till MS-associerade autoimmuna svaret i". Som rapporterats av Medicinska fakulteten Carl Gustav Carus Dresden har forskargruppen visat hos människor att antalet slanDC i vävnad är högre ju mer inflammationen i hjärnan har utvecklats.
Celler främjar inflammation
Dresdner immunologer har redan beskrivit i tidigare studier att slendens dendritiska celler främjar inflammation. Enligt rapporten aktiverar slanDCs produktionen av stora mängder proinflammatoriska cytokiner och främjar differentieringen av T-celler, vilka är nödvändiga vid många inflammatoriska processer. detekterades därför ansamlingar av slanDCs hos patienter med reumatoid artrit, psoriasis (psoriasis) och lupus erythematosus (lupus).
Likhet med psoriasis och MS
„I lekområdet kan man inte föreställa sig likheten mellan väsentliga immunologiska processer i psoriasis och MS, hjärna och hud, som inte vid första ögonkastet liknar varandra. Men när det gäller immunologi är sjukdomen relativt jämförbara“ förklarade professor Tjalf Ziemssen, professor i klinisk neurovetenskap och chef för MS-centret vid universitetssjukhuset Carl Gustav Carus. Han och hans kollega Katja Thomas har länge undersökt inflytandet av dendritiska celler på multipel skleros.
Mer riktade terapier med färre biverkningar
Lite var känt om involvering av dendritiska celler i patogenesen av MS. Forskarna hade därför tanken att kontrollera slan dendritiska celler i andra autoimmuna sjukdomar. Det är till exempel nu känt att dendritiska celler har större inverkan på MS-patogenesen, medan T-cellerna tidigare var i fokus. Forskarna vill utveckla mer specifika och mer riktade terapier med färre biverkningar genom bättre kunskap om orsakerna. I Tyskland beräknas "mer än 120 000 människor drabbas av MS". De första tecknen som kan tyda på att kronisk inflammatorisk sjukdom, till exempel, är "onormala förnimmelser, stickningar händer och fötter, dimsyn, domningar i benen, förlamning, yrsel och balans och strömstörningar." (Ad)
Bild: Tim Reckmann