Blodtest för förbättrad Alzheimers diagnos
Forskare vid Saar University utvecklar ett blodprov för diagnosen Alzheimers sjukdom
2013/07/30
Alzheimers kan diagnostiseras tydligt och snabbt med hjälp av ett blodprov i framtiden. Forskare vid Institutet för human genetik vid Saar-universitetet har lyckats upptäcka den neurodegenerativa sjukdomen baserat på vissa blodsignaturer. Även om testet ännu inte har bevisat sig i kliniska prövningar finns det hopp om en signifikant förbättring av Alzheimers diagnos.
„Alzheimers är den vanligaste formen av demens. I Tyskland är cirka 1,4 miljoner människor drabbade. År 2050 borde det vara cirka tre miljoner“, rapporterar universitetet i Saarland i ett pressmeddelande nyligen. Hittills är beviset på sjukdomen svår eller till och med omöjlig. I Alzheimers diagnos „Det är vanligtvis ett komplext företag med dyra förfaranden som beräknad tomografi eller psykologiska tester som minne och tänkande“, så universitetets budskap. En tidig diagnos är därför knappast möjligt, men i patienternas intresse är det akut behov, eftersom det hittills inte finns någon bot, men endast en försening i samband med Alzheimers sjukdom är möjlig. Blodprovet som utvecklats av forskargruppen ledd av Petra Leidinger, Christina Backes och Andreas Keller vid Saar-universitetet, skulle kunna ge mig en betydande förbättring här. Deras resultat har forskarna i facktidningen „Genombiologi“ publicerat.
Biomarkörer används för att diagnostisera Alzheimers sjukdom
Under studierna sökte forskarna så kallade biomarkörer som kan fungera som tillförlitliga indikatorer på Alzheimers under ett blodprov. „Biomarkörer är molekyler som forskare och läkare använder för att diagnostisera sjukdomar och förutse sjukdomsförloppet“, förklara Leidinger, Backes och Keller. Som sådana är de så kallade mikroRNA-små som förekommer i blodkärnkärnsyrorna lämpliga. Petra Leidinger från Institute of Human Genetics i Homburg an der Saar förklarade att mikroRNA „är av stort intresse för medicin eftersom deras sammansättning ger en särskild signatur som kan hänföras till en viss sjukdom.“ För att bestämma huruvida Alzheimers specifika mikroRNA förekommer i blodet, har forskarna „testade blodproverna av 100 Alzheimers patienter“, rapporterar Andreas Keller från Institute of Human Genetics, som också arbetar för Siemens Healthcare som direktör Technology Innovation.
Precision av Alzheimers blodprov vid mer än 90 procent
Forskarnas sökning efter specifika biomarkörer som indikerar Alzheimers sjukdom var ganska framgångsrik. „Sammantaget fann vi en annan komposition för tolv mikroRNA än för de friska kontrollerna“, rapportera Leidinger, Backes och Keller. Enligt forskarna visade ett test baserat på biomarkören en tillfredsställande hög noggrannhet. Testets precision var mer än 90 procent, vilket är ett mycket bra resultat för en biomarkör. Men du behöver det „Ytterligare undersökningar tills klinisk tillämpning“, Cord Stähler, teknisk chef för Siemens Healthcare, sa i pressmeddelandet från Saarlands universitet.
Differentiering från andra neurologiska sjukdomar är ibland svår
en annan hjärnsjukdom orsakar delvis likartade symptom som Alzheimers, undersökarna undersökte i ett ytterligare steg, „huruvida det finns skillnader i mikroRNA-signaturen mellan Alzheimers och andra neurologiska sjukdomar. Även om avgjort Alzheimer „tydligt skilja här från schizofreni eller depression“, men „i andra neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinsons och milda kognitiva störningar, var testresultaten mindre korrekta“, förklarade Leidinger. Även om biomarkörens mindre avvikelser har hittats, men den tydliga skillnaden mellan Alzheimers och de neurodegenerativa sjukdomarna, är de inte tillräckligt enligt forskarna hittills. „Men detta kan förbättras genom ytterligare raffinering av de molekylära signaturerna“, rapporterar universitetet i Saarland.
Insikter i molekylära mekanismer i Alzheimers
Enligt forskarna har den nuvarande sökningen efter Alzheimers biomarkörer också „Ytterligare insikter i de molekylära mekanismerna i Alzheimers“ tillåten. Således är två av "mikroRNA" involverade i processer som leder till bildning av proteinavsättningar (så kallade plack) i hjärnan hos Alzheimers patienter. Plåtarna anses vara en karakteristisk egenskap hos sjukdomen. Forskare från Neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Erlangen, Institutionen för internmedicin II vid Universitetet i Heidelberg, Charité Berlin och Scripps Research Institute i La Jollla, Kalifornien, var också inblandade i studien. (Fp)
Bild: Rainer Sturm