Nyligen studie Barleybröd med positivt inflytande på mikrobiom och glukosmetabolism
Mikrobiomen spelar en viktig roll i hälsan. Anmärkningsvärt är potentialen hos vissa dieter eller livsmedel som kornkorn för att påverka sammansättningen hos bakterieintestinala invånare hållbara.
I en mänsklig studie av den svenskt-danska arbetsgruppen av Lunds universitet och Köpenhamn undersöktes sammansättningen av mikrobiomen hos friska försökspersoner efter tre dagars konsumtion av kornhackbröd jämfört med vete-vitbröd i crossover-metoden. Den överväldigande majoriteten av respondenterna (nedan kallade responders) reagerade med kornhackbröd med förbättrad glukostolerans efter interventionsfasen. Postprandiala glukosnivåer samt insulinökning i serum var signifikant lägre än efter den vita brödfasen.
Studie av kornbröd. Bild: Citronlord - fotoliaEndast några av ämnena (icke-svarande) gynnades endast marginellt från konsumtionen av byggbageriprodukter i form av glukostolerans. Dessutom hade respondenterna en högre förekomst av Prevotella Bacteroides, associerad med en signifikant ökning av Prevotella-bakterier, efter interventionsperioden med kornbröd än med icke-responders. Prevotella copri i synnerhet har blivit berikad hos respondenterna. Dessutom observerades en ökad enzymatisk potential för fermentering av komplexa kolhydrater i denna kollektiva.
Prevotella är bland mikrober i tarmen som kan dela ett brett spektrum av fibrer för att producera hälsofrämjande kortkedjiga fettsyror (särskilt butyrat). De finns därför ofta och rikligt hos människor som äter hög fiber. En hög andel Bacteroides finns vanligtvis i tarmarna i blandade dieters. Den heterogena bakteriegruppen innefattar arter med sackarolytisk men också proteolytisk och lipolytisk egenskaper.
Vidare testade den mänskliga studien mikrobiotas effekt på glukosmetabolism i bakteriefria möss. Administreringen av mikrobiotan från givare från responderkollektivet förbättrade även glukosmetabolism hos djuren, i samband med ett ökat antal mikrober på Prevotella och en ökning av leverglykogen. I bakteriefria möss som fick mikrobiota från gruppen som inte svarade, kunde denna effekt inte reproduceras.
Dessa data är en indikation på Prevotellas relevanta roll för förbättrad glukostolerans. En intervention med kornhaltig korn leder till en lägre postprandial glukosökning genom ökad Prevotella-tillväxt, tillsammans med en minskad insulinsekretion. Det kan också finnas en koppling till ett ökat glykogenlager i blodet och därigenom en minskad risk för diabetes.
Om studien
Kovatcheva-Datchary et al. (2015): Kostfiber-inducerad förbättring i glukosmetabolism är associerad med ökad mängd Prevotella. Cellmetabolism 22, 971-982; 1 december 2015, Elsevier Verlag;