38 procent av européerna är psykiskt sjuka

38 procent av européerna är psykiskt sjuka

06/09/2011

Psykiska störningar är mycket mer utbredda i Europa än vad som tidigare trodde. Enligt en studie av Tekniska universitetet i Dresden (TU) drabbar cirka 38 procent av européerna inom ett år från en psykisk sjukdom som ångest, alkohol vana, ADHD eller depression. I absoluta termer är 168 miljoner euro per år psykiskt sjuka.

Fobi, depression och alkoholberoende: Omkring 164,8 miljoner människor i Europeiska unionen och tre andra länder lider av en psykisk sjukdom. Med tanke på dessa dramatiska siffror inkluderar psykiska sjukdomar nu en av de "största folkhälso utmaningar 21-talet", som Dresdner psykolog och studieförfattaren professor Hans-Ulrich Wittchen sa. Studiens resultat presenterades den 5 september 2011 av European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) och European Brain Council (EBC). Förutom numren fann forskarna "dramatiska klagomål i vården av patienter med psykisk sjukdom". Endast ungefär en tredjedel av de drabbade erfarenhetsbehandlingarna alls. Behandlingarna är emellertid ofta inte tekniskt sunda. Dessutom vet många patienter själva ingenting om deras sjukdom. "Den utbredda okunnigheten i befolkningen och i hälsopolitiken när det gäller de olika formerna av psykiska störningar" är en av orsakerna till den stora förekomsten av sjukdomarna.

För första gången kunde en realistisk bild av förekomsten och förekomsten av psykiska störningar i Europa identifieras. Inom ett år led 38 procent av EU-invånarna i alla åldrar av kliniskt signifikanta psykiska sjukdomar. "Psykiska störningar är inte ett fåtal sällsynta öde", författarna betonar. Eftersom hjärnan, som det mest "komplexa" organet, påverkas av störningar och sjukdomar så ofta som resten av kroppen.

De flesta lider av ångest och depression
För det första är 14 procent ångestsjukdomar som hjärtnosos eller sociala fobier. På andra plats med 6,9 procent är depressiva episoder eller manifesterad depression, följt av psykosomatiska sjukdomar med 6,3 procent. Fyra procent av patienterna är beroende av drog eller alkohol och fem procent av barn och ungdomar lider av ADHD (attention deficit hyperactivity disorder). Demens är en procent av 60-65 åringar. Den 85-årige är redan omkring 30 procent. Om de neurologiska sjukdomarna skulle läggas till skulle den "sanna utsträckningen" vara mycket värre, som författarna skriver i studierapporten. Fler miljoner EU-patienter påverkas av neurologiska sjukdomar som stroke, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros. Dessa patientgrupper ingår inte i undersökningarna.

Alla åldrar som påverkas av psykiska störningar
Det var märkbart att psykiska störningar i alla åldrar är lika vanliga och utbredda även bland barn och unga vuxna. Följaktligen kan det inte antas att särskilt barn eller särskilt äldre är oftare sjuk. Dessutom var frekvensen och rangordningen av psykiska störningar, med undantag för missbruk, lika fördelade i alla länder.

Studiens resultat bygger på totalt tre års arbete av ett forskargrupp vid TU Dresden. Analysen omfattade alla 514 miljoner invånare i de 27 EU-länderna samt Island, Norge och Schweiz. Utvärderingarna tog hänsyn till mer än 100 olika psykiska och neurologiska tillstånd. Detta gör undersökning världens första studie för att inkludera ett nästan komplett spektrum av psykiska och neurologiska störningar.

Om man jämför data med tidigare år är knappast några signifikanta ökningar i frekvensen mätbara. Jämfört med 2005 har endast demens ökat. Detta är emellertid ett resultat av demografiska förändringar eftersom människor blir äldre, som forskarna betonade.

Otillräckliga terapier och lite bakgrundsinformation om de drabbade
Enligt studien tar den första behandlingen vanligen år fram till efter sjukdomsutbrottet. I många fall uppfyller de terapeutiska metoderna inte ens minimikraven för välgrundad och hållbar terapi. Undersökaren, professor Wittchen, uppmanade därför till ett slut på patientens under- och felvård. Många sjukdomar börjar vanligen i början av barndomen och utvecklas senare. Som ett resultat har människor svårt att lida av långsiktiga effekter. Därför måste det ställas in tidigt, som psykologen krävde. På grund av den demografiska förändringen, företagen och den ständiga ökningen av psykiska sjukdomar i ålderdom "samordnade åtgärder i klinisk och grundläggande hälsovård forskning" måste göras "för att förbättra vård och prevention" och minska ekonomiska bördan av hälso- och sjukvårdssystemet hållbart. Psykiska störningar anses vara en mycket större börda för hälsosystemet än andra sjukdomar som cancer eller diabetes. Andelen sociala system är 26,6 procent, mätt av förekomst av alla sjukdomar.

"Den låga medvetenhet i kombination med okunskap om den verkliga omfattningen när det gäller frekvens, bördor och kostnader för psykisk ohälsa i alla samhällen och klasser, är nyckeln hindret att möta denna utmaning." Som studieförfattaren skriver Wittchen. Därför bör de europeiska budgetarna för förebyggande forskning och behandling undersökas betydligt. Först då kan problemet begränsas på lång sikt. De beräknade siffrorna överensstämmer i stor utsträckning med nuvarande utvärderingar av de tyska hälsovården. Dessa har rapporterat i flera år upprepade gånger om ökning av psykisk sjukdom. (Sb)

Läs också:
Mentala sjukdomar ökar igen betydligt
Ökning av psykisk sjukdom hos ungdomar
Frånvaro: Ökning av psykisk sjukdom
Depressioner ökar fysisk smärta?